Trots att byggbranschen har fått ett ökat fokus på återbruk och cirkularitet, fortsätter korruptionen att genomsyra sektorn. På Internationella antikorruptionsdagen varnar Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM), för att den begränsade synen på hållbarhet riskerar att undergräva även de cirkulära initiativen.
För att den svenska byggsektorn verkligen ska bli hållbar krävs att dess representanter och ledare kan tänka i flera dimensioner samtidigt. Jag applåderar branschens ökade intresse för återbruk och cirkularitet och inser att det krävs en gemensam insats för att skala upp cirkulära lösningar.
Men att tro att dessa insatser på egen hand kan lösa alla hållbarhetsutmaningar är djupt oroande. Om branschen fortsätter att ha en smal definition av hållbarhet, riskerar även de cirkulära satsningarna att misslyckas på grund av den utbredda korruption som fortfarande präglar byggsektorn, både i Sverige och globalt.
Trots att nytt material ersätts av återbrukat, är det ofta samma aktörer som handlar med varandra. Dessa aktörer, där korrupta beteenden är en del av "business as usual", utgör en stor risk för sektorn.
Årets fall av mutbrott som vi på IMM har samlat in innehåller flera alarmerande exempel från byggsektorn, bland annat en ny mutskandal inom asfaltsbranschen och ett fall med en bygg-VD som fått en "gratis" renovering av en underentreprenör. Det finns också en dom där en företrädare för ett byggföretag misstänks ha gett en muta för att få bygga en fotbollsplan åt en förening där hen satt i styrelsen.
Dessa domar visar hur komplex och sårbar produktionskedjan inom byggsektorn är, och hur många aktörer som utgör en korruptionsrisk.
På IMM har vi ingått samarbeten med byggbranschens företrädare, genomfört utbildningar och kompetensutveckling samt haft regelbundna diskussioner med branschens aktörer. Tyvärr är det tydligt att våra insatser och samarbeten inte varit tillräckliga, och att fokuset på de små och medelstora företagen har varit för svagt.
Byggbolagen måste, på samma sätt som de genomför brandövningar, även ha "korruptionsövningar" där man diskuterar och tränar på hur man hanterar korruptionsincidenter. Detta är särskilt viktigt för de mindre och medelstora företagen som ofta inte har någon policy för att motverka korruption. Jag rekommenderar att dessa företag söker stöd och vägledning från Näringslivskoden från IMM.
Jag brukar säga att den viktigaste professionen för att uppnå hållbar affärsverksamhet, definierad som klimat, antikorruption och mänskliga rättigheter, är inköpare och upphandlare. Detta gäller alla branscher, men särskilt inom byggsektorn.
Enligt min erfarenhet är inköpare generellt inte involverade i byggbranschens hållbarhetsstrategier. Med tanke på EU:s fokus på due diligence för miljö och mänskliga rättigheter, är det uppenbart att branschen har missat en kritisk funktion i hållbarhetsarbetet.
Är det okunnighet eller ignorans som präglar en bransch som är en så tung aktör när det gäller inköp och upphandling?
Oavsett orsaken måste byggbolagen vidga sin syn på hållbarhet och även inkludera korruptionsfrågan som en central del av sitt arbete. Annars riskerar de att undermina de hållbarhetsstrategier som de försöker implementera, som cirkularitet och återbruk.
Menar Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor.