Det absolut viktigaste just nu när det gäller hållbart byggande är att ta hand om det befintliga fastighetsbeståndet. Det säger Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Sweden Green Building Council, SGBC, är Sveriges ledande branschorganisation för hållbart samhällsbyggande, med medlemmar på tvärs av olika discipliner.
- Det byggs inte så mycket nytt just nu och även när det kommer i gång så är nybyggnationer ganska lätta att bygga på ett hållbart sätt. Det vi måste göra är framför allt att effektivisera och göra det befintliga beståndet av fastigheter mer hållbart, utan att riva det eller förstöra det, säger Lotta Werner Flyborg.
För att lyckas med det måste man förstå de olika byggnadernas byggnadstekniker och låta effektiviseringen ske utifrån den kunskapen. Från EU kommer många nya direktiv kring energieffektivisering och hållbart byggande som Sverige behöver anpassa sig till. Sweden Green Building Council har certifieringssystem som linjerar med EU-taxonomin.
- Vi arbetar aktivt med dessa system för att kunna vara ett stöd för dem som arbetar med hållbarhetsrapportering samt genom att vara en oberoende, granskande part, säger hon.
Bostadsbyggandet trögare att få grönt
Kommersiella fastigheter i storstäder byggs numer sällan utan någon form av miljöcertifiering. När det kommer till bostadsbyggande är det svårare att driva igenom hållbarhetskrav, eftersom det är en stor brist på bostäder, säger hon.
- Här handlar det om att koppla den gröna omställningen till ekonomin och aktivt göra den förflyttningen – det är jätteviktigt. Sådant som bättre lånevillkor om man bor miljöcertifierat är utmärkta incitament. EU driver frågan hårt, men jag tror inte att hela fastighetsbranschen förstår hur fort det går. De stora aktörerna är jätteduktiga och går i bräschen, men tyvärr har de små och medelstora inte kommit lika långt.
Det allra mest hållbara skulle vara att inte bygga alls, men det är givetvis en utopi och kanske inte ens en önskvärd sådan.
- Vid nybyggnation är det väldigt bra att använda sig av certifieringar, som en hållbar processtyrning. Dels ser du tydligt vilka kriterier du kan jobba arbeta med för att vara hållbar, dels får du tips om hur du kan tänka alternativt. Certifieringar är bredare än EU-kraven i sig själva. Att bygga med låga koldioxidutsläpp kräver ännu mer och även här kan certifieringar vara till hjälp, säger hon.
Behöver återbruka mer
Hela kedjan och byggnadens livslängd från produktion av material till rivning har betydelse för hur hållbar den är. Här kommer användning av återbrukat material in som en del.
- Ökat återbruk kräver att lagstiftningen ses över, men även detaljplaners utformande. I en framtid borde man bygga utifrån material som finns tillgängliga i närheten och på ett sätt som gör byggnaden mer flexibel och ger den flera användningsområden. Vill du bygga cirkulärt går det inte att på förhand bestämma exakt vilka material som ska kan användas när och hur, säger hon.
Lotta menar att kommunerna borde kunna bidra till ett ökat återbruk genom att upplåta sin mark för lagerhållning av material som kan återbrukas – en av stötestenarna för mer fullskaligt återbruk. Ett annat problem är att det än så länge är lika dyrt att köpa in återbrukat material som nytt.
- Här behövs uppskalering av verksamheter och fler affärsmodeller, säger hon.
Många olika arbetsuppgifter
Organisationens uppgift är att driva branschens frågor framåt. Därför ingår Sweden Green Building Council i nätverk, som World Green Building Council, svarar på remisser för att påverka EU i det europeiska nätverket och har rundabord-samtal om hur man kan sätta affärsmodeller för återbruk.
- Certifiering är ett ben vi står på, men vi har också hållbarhetsutbildningar, konferenser, events, webbinarier och regionala medlemsträffar. Helt tydligt är att vi behöver jobba på flera olika sätt parallellt, säger Lotta.
För att pusha hållbarhetsarbetet ytterligare framåt och visa upp goda exempel har den årliga prisutdelningen Sweden Green Building Awards inrättats. Priser i olika kategorier delas ut, där ett av dem hyllar särskilt hållbara projekt. Ett annat lyfter fram ”Årets person inom hållbart byggande”.
- I år anordnar vi även en halvdagskonferens som handlar om certifieringssystemen, i anslutning till prisutdelningen på kvällen den 28:e november. Under galan visar finalisterna korta filmer på sina projekt och efter det är det prisutdelning. Utöver det utnämns årets hållbarhetsperson, en utnämning som brukar skapa stort intresse och engagemang, säger hon.
Aktuellt redan i oktober är lanseringen av BGO 2.0 – en uppdatering av SGBC:s databas för certifieringar. Den byggs på med mer information och bättre kopplingar till myndigheters databaser samt två nya manualer för ombyggnad, nämligen ”Miljöbyggnad ombyggnad” och ”NollCO2 Ombyggnad” som är systemet kopplat till koldioxidpåverkan. Allt för att kunna arbeta effektivare i syfte att leverera information i form av statistik och rapporter utifrån levande data. BGO 2.0 ger även möjligheter för fastighetsägare att jämföra sig med andra.
Samarbete skyndar på hållbarhetsarbetet
- Vi ser inget bolag som jobbar som vi gör i Sverige, men vi har cirka åttio systerorganisationer i världen. Att träffa andra som drivs av samma frågor som vi gör oss smartare och mer effektiva och det gäller i alla sammanhang. Vi måste hitta gemensamma sätt att göra till exempel koldioxidberäkningar för att nå samsyn och framgång, säger hon.
Hon är övertygad om att ett ökat samarbete inom näringslivet, politiken och med intresseorganisationer är ett måste för att föra hållbarhetsarbetet i samhället framåt. Materialleverantörernas egenintressen står i bakgrunden när målet är att den stora bilden ska bli bra. Sweden Green Building Council ger inga direkta riktlinjer för materialval, utan i stället hållbarhetsvärden för hela byggnaden i sina certifieringar.
- Också materialtillverkarna måste fundera på hur de kan förbättra sina material ur hållbarhetssynpunkt. Det kan vara svårt att tänka om, men det går alltid att hitta andra sätt. Hållbarhetsarbetet behöver drivas på från alla tänkbara håll och vi som organisation behöver bli ännu bättre på att ge information och höja kunskapen runt hållbart byggande. Det har aldrig varit så spännande att jobba med hållbarhet som nu och utvecklingen går väldigt fort.
Miljöcertifieringar
Miljöbyggnad
Sveriges främsta miljöcertifiering för byggnader.
Miljöbyggnad i Drift
Miljö- och klimatnytta genom åtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet.
Miljöbyggnad Ombyggnad
Miljöcertifiering för ombyggnad. Lanseras i höst.
NollCO2
Top-up-certifiering av byggnader med netto noll klimatpåverkan.
NollCO2 Ombyggnad
Top-up-certifiering för ombyggnation av byggnader med netto noll klimatpåverkan. Lanseras under hösten.
BREEAM-SE
Internationellt certifieringssystem med anpassningar för den svenska marknaden.
BREEAM Infrastructure
Ledande certifieringssystem för anläggning och infrastruktur.
LEED
Internationellt certifieringssystem
Citylab
Hållbar stadsutveckling i alla skeden i linje med de nationella målen och FN:s hållbarhetsmål.
Sweden Green Building Council, SGBC
Sveriges ledande branschorganisation för hållbart samhällsbyggande. Här ingår till exempel fastighetsägare, tekniska konsulter, arkitekter, entreprenadföretag, kommuner, energibolag och materialtillverkare tillsammans med andra företag och organisationer som vill utveckla och påverka bebyggelsen så att den blir mer hållbar. Genom certifiering, utbildning, events och opinionsbildning vill SGBC skapa bättre byggnader och platser som ger människor sunda miljöer att leva, arbeta och leka i.