Många tror att endast äldre byggnader har problem med radon, men det stämmer inte. Flera nybyggda fastigheter har visat sig ha höga radonhalter. Tyvärr ingår inte radonmätning i slutbesiktningen, vilket leder till att människor bor eller arbetar i byggnader med förhöjda värden utan att vara medvetna om det.
– Sedan 1983 är det lagkrav på att nyproduktion ska vara radonsäkrad, men mätning görs inte alltid som den borde. Vid slutbesiktning bör en radonmätning utföras, men detta sker inte konsekvent. Även marken ska undersökas med en markgeologisk utredning innan byggstart, och radiumindex i fyllnadsmaterial ska kontrolleras, där maxvärdet är 200 Bq/kg, säger Dag Sedin, ordförande för Svensk radonförening.
Radonproblem kan dock åtgärdas. Det bästa vore om radonmätningar alltid utfördes i samband med slutbesiktning. Radon behöver inte vara ett stort problem, men det enda sättet att säkerställa det är genom att mäta. Tidiga mätningar gör det lättare och billigare att åtgärda eventuella problem, poängterar Sedin.
85% av radonproblemen kommer från marken, vilket innebär att materialval inte alltid är orsaken. Boverkets byggregler fastställer att gränsvärdet för radon i inomhusluften är 200 Bq/m3, och för gammastrålning 0,3 µSv/h, i rum där människor vistas regelbundet. Byggreglerna specificerar dock inte vilka tekniska lösningar som ska användas för att hålla sig inom dessa gränser.
Boverket är tydliga i sina riktlinjer: byggherren ansvarar för att reglerna följs. Att genomföra markundersökningar tidigt i byggprocessen kan vara ekonomiskt fördelaktigt.
– Det enda sättet att få reda på radonhalten i en byggnad är genom mätning. Det är oroande att många inte tar detta ansvar, vilket gör att människor lever och arbetar i byggnader med förhöjda radonhalter, avslutar Sedin.