DEBATT - Varför accepterar vi stora brandskador?

Hur kan så många bränder sprida sig till byggnadens vind?

Under 2022 har det inträffat ett antal bränder i flerfamiljshus där branden startat, som så ofta, i mindre skala i en bostad för att sedan sprida sig till byggnadens vind. I ett av fallen startade branden på utsidan av byggnaden, men även i det fallet spred sig branden till vinden.

Hållbarhet håller i allt högre grad på att bli dagens honnörsord, men byggnader med helt avbrunna vindar, tillsammans med rök- och vattenskador är inte hållbart. Framför allt inte när de aktuella bränderna inte borde ha blivit så stora över huvud taget.

Bränder som av olika skäl sprids in i konstruktionen är mycket svåra att släcka och leder därför inte sällan till mycket stora brand- och vattenskador. Därför är det av yttersta vikt att förhindra att en brand oavsett storlek kan nå in i konstruktionen.

Standardbrandkurvan

I början av 1900-talet utvecklades standardbrandkurvan. Man genomförde ett antal fysiska brandtester. Syftet var att förstå och kunna mäta hur inomhusbränder beter sig och vilken energi de utvecklar. De värden man fick fram ligger till grund för hur vi räknar på bränder än idag. Inomhusbränder är inte nödvändigtvis likadana som de var för hundra år sedan då vi har mycket mer syntetiska material i byggnader och inredning, men genom att ha ett standardiserat system kan jämförelser göras med gemensamma villkor. Utan standarder blir jämförelser omöjliga eller åtminstone svårare.

Hur sprids bränderna till fasad och vind?

Bränderna kan starta utvändigt eller invändigt. Utvändigt oftast via en anlagd brand som startar långt ner mot marken eller så kan det t.ex. vara en brand i ett fordon parkerat intill fasaden. Invändigt kan orsakerna till brandstarten vara många och den här texten syftar inte till att ta upp brandorsakerna utan dess konsekvenser.

I bostadsbränder uppstår en övertändning– allt brännbart i utrymmet bidrar till branden – inte sällan inom så kort tid som 5 minuter. Rumstemperaturen överstiger då 600 °C. Svaga punkter är öppningar som dörrar och fönster, men även otäta genomföringar och felaktig ventilation kan bidra. Om branden blir kvar i startutrymmet är det oftare ett fönster ger vika för hettan och branden sprids ut mot fasaden. Teoretiskt ska branden då inte kunna spridas vidare, visst accepteras det att det sker en spridning utanpå fasadbeklädnaden i de lägre byggnaderna, men det borde inte innebära en spridning till andra brandceller som vinden.

Bränderna tar sig inte sällan in under fasadbeklädnaden och många ytterväggar består av en väggkonstruktion med en yttre beklädnad med en luftspalt bakom. Luftspalten skall ventilera fasaden. I vissa fall anses en obrännbar konstruktion klädd med ett obrännbart fasadmaterial vara nog. Lösningen anses inte kunna brinna eller bidra till brandspridning, men där begår man ett misstag. Vid en rumsbrand bildas stora mängder med oförbrända brännbara gaser. Dessa gaser är oftast så varma att de antänds i kontakt med syre utanför utrymmet som brinner. Det behövs alltså inte finnas brännbart material i luftspalten för att en brand ska kunna sprida sig den vägen. Lågor kan sträcka sig långt uppåt under beklädnaden p.g.a. den skortenseffekt som uppstår. Är byggnaden utförd med en ventilerad takfot utan brandskydd är det sedan fritt fram för branden att nå vinden.

Lösningen, brandstopp

För att förhindra brandspridning bakom fasadbeklädnader, inom hålrum och till vinden via öppen ventilerad takfot behöver brandstopp installeras. Dessa lösningar ska naturligtvis vara testade och korrekt utförda.

Flera testmetoder används bland tillverkare av brandstopp. TGD 19 ”Fire resistance for “open state” cavity barriers”. EN 1363-1, (i Sverige SS-EN 1363-1:2020) ”Provning av brandmotstånd – Del 1: Allmänna krav”. EN 1363-2, (i Sverige SS-EN 1363-2) ”Provning av brandmotstånd – Del 1: Alternativa och kompletterande metoder”.

Ytterligare en testmetod är standarden prEN 1364-6: 202X, ”Fire resistance tests for non-loadbearing elements – Part 6: Cavity Barriers”. Standarden är ännu inte fastställd, publicerad, men används. Standarden skall användas tillsammans med EN 1363-1.

Till standarden finns ett antal normativa tillägg: Annex A – E. Annex D – ”Test configuration for immediate heat exposure using removable shield” har tillkommit just för att kunna simulera ett

brandförlopp likt det som beskrivs i texten ovan, där branden får tid att bygga upp energi och hålrum i fasadkonstruktionen eller takfoten utsätts för en plötslig brandexponering. I standarden står bl.a. ”Ventilated cavity barriers in facades, where the fire exposure comes as a result of a breaking window and allowing a developed fire to come into contact with the façade, shall be tested as prescribed in Annex D”.

I samtliga tester enligt ovan mäts temperaturen i ett antal mätpunkter och genomsnittstemperaturen på icke brandutsatt sida får inte överstiga 140 °C, eller 180 °C över starttemperaturen för en individuell mätpunkt. Misslyckande, d.v.s. för hög temperatur, under de första 5 minuterna skall bortses från, såvida inte någon yta ovanför brandstoppet eller den icke brandutsatta sidan uppvisar ihållande flammor.

Många brandstoppsprodukter bygger på intumescenta, ”svällande”, grafitmaterial. Dessa har mycket god tätande förmåga i hålrum och ger fördelen att de inte hindrar normalt luftflöde då de är ”inaktiva”.

De behöver dock viss tid på sig att expandera, svälla, vid upphettning. Normalt upp till 5 minuter.

De första 5 minuterna skall alltså bortses från och det tar normalt upp till 5 minuter för svällande brandstopp att börja fungera… Slump, eller är testen utformade för produkten i stället för tvärt om?

Vid en långsam upphettning har dessa minuter ingen praktisk betydelse. I takt med att omgivande byggnadsdelar värms upp sväller brandstoppet och tätar i god tid innan branden hunnit sprida sig.

Däremot kan det vara mycket avgörande om de hastigt utsätts för hetta t.ex. då ett fönster brister vid en rumsbrand och brandstoppet då håller samma temperatur som omgivande uteluft. Brandstoppen är normalt monterade under fasadbeklädnaden vid brandcellsgräns, i nivå med bjälklag, eller som skydd i öppen ventilerad takfot.

Vid en rumsbrand finns en överhängande risk att de svällande brandstoppen inte värms upp så långsamt som krävs för att de skall hinna reagera. Ytterväggskonstruktionen isolerar värmen tillräckligt länge och det är därför mer sannolikt att brandstoppet utsätts för en hastig uppvärmning av sticklågor som slår ut från ett brustet fönster och då hinner inte majoriteten av de svällande brandstoppen reagera innan branden tagit sig förbi dem. Just det som testet i Annex D syftar till att prova.

Vindsutrymmen som har öppen ventilerad takfot är normalt helt oinredda krypvindar, kattvindar eller så används de som förrådsutrymme i sin helhet. Många gånger då de utgör förråd sker förvaring ända fram emot takfoten. Det är med andra ord en överhängande risk att det finns brännbart material mycket nära takfoten. Resonemang förs emellanåt att det inte spelar någon roll om svällande brandstopp behöver flera minuter på sig att svälla för att stänga hålrummet. Att brandgaser späds ut av luftvolymer och att luften i omgivningen är kall etc.

Lågor bakom en fasadbeklädnad kan sträcka sig uppåt upp till 8 meter per minut och allt som sprids är inte brandgaser. Både flammor och gnistor kan ge upphov till glödbränder i vindsutrymmet som sedan kan leda till fullt utvecklade bränder.

Är det fel på regelverket?

Nej inte nödvändigtvis. Kraven är utformade så att de, vid byggnationen, ger den lägsta accepterade brandskyddsnivån. Givetvis kan nivån överskridas, även om det sällan sker. Boverkets Byggregler är inte retroaktiva vilket i viss mån har betydelse, men vissa grundläggande förutsättningar har gällt länge. Varje lägenhet – som inte sällan är startutrymme för bränderna – i ett flerfamiljshus ska vara utförd som egen brandcell i brandteknisk klass EI 60. Även om brandklassen EI (integritet och isolering) är förhållandevis ny har avskiljning i 60 minuter, baserat på ovanstående standardbrandkurva, gällt länge.

Bränder som startar i en lägenhet, brandcell, ska alltså inte tillåtas att sprida sig inom en begränsad tid till andra brandceller oavsett om det sker inom byggnaden eller via fasaden. Ändå är det precis det som skett i samtliga fall som nämns i inledningen.

Byggnader i högst två våningar kan utföras med brännbar fasad och brännbara material i fasadkonstruktionen. Högre byggnader ska inte ha exponerade brännbara material i fasad eller fasadkonstruktion om de inte är testade enligt SP Fire 105 eller verifierade på annat sätt.

Brandcellsgränser i en byggnad består av innerväggar och bjälklag. Mötet mellan dessa och ytterväggar ska vara utformade så att brand inte skall kunna sprida sig runt brandcellsgränsen via fasaden, alltså måste även ytterväggen fungera som ett brandskydd. Brand ska inte heller sprida sig från yttervägg in i brandcell. Takfoten ska vara utförd tät eller ventilerad med att brandmotstånd i lägst klass EI 30 om inte vinden ingår i brandcellen under. Men tydligen fungerar detta dåligt emellanåt trots regelverket.

Vem är ansvarig?

När byggnaden uppförs ligger huvudansvaret på byggherren, d.v.s. beställaren, eller om man så vill, den som vill att byggnaden uppförs. Givetvis i samråd med alla involverade entreprenörer och konsulter. Senare är det en fastighetsägare som kan vara ett företag, en bostadsrättsförening, eller en privatperson som förvaltar byggnaden. Kunskapen om brandsäkerhet kan vara otroligt varierande hos dessa fastighetsägare. När åren går sker ombyggnationer, uppdateringar och utbyten i el, vatten, ventilation och avlopp m.m. som påverkar brandcellsgränser t.ex. via genomföringar. Eftersom många av dessa ändringar inte kräver bygglov är oftast inga brandkonsulter involverade. Räddningstjänsten gör få inspektioner i flerfamiljshus så sannolikheten att brister upptäcks är små trots krav på fungerande SBA. Framför allt om bristerna är inbyggda i sämre konstruktionslösningar i fasad och takfot.

Installera brandstopp i alla fasader och takfötter vid nyproduktion. I takfot går det oftast att efterinstallera dem utan stora åtgärder med det krävs en fasadrenovering för att installera dem i efterhand i yttervägg.

Installera brandstopp, men se till att de klarar att motstå alla brandförlopp!

Pelle Håkansson, Certifierad brandprojektör Eld & Vatten