Hösten 2021 stod förskolan Hoppet klar på Hisingen i Göteborg. Projektet var på många sätt unikt och innovativt eftersom det är Göteborgs första helt fossilfria förskola, en satsning som banar väg för fler byggprojekt som tar begreppet hållbarhet till helt nya nivåer.
Av Annika Wihlborg
Förskolan Hoppet är ett led i Göteborgs mål att minska klimatpåverkan från sina fastigheter. Ambitionen var redan från start att ta med sig erfarenheter och lärdomar från det här projektet in i andra projekt med fokus på hållbart byggande.
Förskolan Hoppet har uppmuntrat till innovation och dessutom genererat ny kunskap kring fossilfritt byggande genom att förskolan så långt det är möjligt har byggts med fossilfria material och metoder genom hela kedjan från råvara till byggarbetsplats och fastighetsdrift. Förskolan stod klar i oktober 2021 och består av åtta avdelningar för totalt 144 barn. Förskolans stomme består av trä och den traditionella betonggrunden ersätts med ett isoleringsmaterial med en hög andel återvunnet glas, vilket ger ett lågt klimatavtryck.
Lokala, biobaserade och återbrukade material
–Förskolan byggdes på en fin tomt med höga naturvärden, i anslutning till ett skogsparti och i anslutning till en befintlig skola.
Tomten hade tydliga natur- och lekvärden redan från start. På tomten fanns bland annat två vackra blodbokar som vi var måna om att bevara, inte minst efter som de fungerar som en naturlig entré till förskolan. Viktiga ledord i vårt arbete med förskolan Hoppets utomhusmiljöer var använda återbrukat material i så stor utsträckning som möjligt samt att nyttja lokala och biobaserade material. Det var också viktigt att tillvarata och arbeta med gårdens naturliga förutsättningar, säger Cecilia Gärde, landskapsarkitekt på Mareld Landskapsarkitekter, som ansvarade för utformningen av utomhusmiljöerna på förskolan Hoppet.
Teambaserad problemlösning under projektets gång
Allt nytt material som tillfördes till förskolans utomhusmiljöer var biobaserat och svenskt. En viktig ambition var att minimera användningen av betong, vilket gav upphov till flera nyskapande lösningar.
–Det här var ett jätteroligt projekt att arbeta med eftersom samtliga involverade aktörer arbetade utifrån en gemensam målbild. De högt ställda hållbarhetsmålen innebar att alltifrån ingenjörer till arkitekter drev sin kompetens så långt det gick för att tillmötesgå kraven. För vår del innebar det här arbetssättet bland annat att vi spenderade mer tid än vanligt ute på plats under projektets gång, bland annat via regelbundna avstämningar då vi löste utmaningar tillsammans med andra professioner, även ihop med entreprenören under byggtiden, säger Cecilia Gärde
Bra kombination av naturmiljöer och lekmiljöer
Att hitta återbrukade material i den omfattning som behövdes var något av en utmaning, men via byggentreprenören och Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad fick Cecilia Gärde bland annat tag på återbrukade betongplattor i de kvantiteter som krävdes.
–Vi hann verkligen gå till botten med alla frågeställningar i det här projektet, vilket inte hör till vanligheterna. Jag är mest nöjd med helhetsresultatet, den färdiga förskolgården består av en bra blandning av naturmiljöer och lekmiljöer som till stor del integreras, säger hon
