Spåren av vårt industriella kulturarv i järn och stål syns över hela Sverige, men många objekt riskerar att gå förlorade när kunskap om autentiskt målerihantverk saknas. Ny forskning från Göteborgs universitet visar hur de kulturhistoriskt värdefulla objekten kan bevaras och underhållas, på ett både hållbart och historiskt relevant sätt.
Järnvägsviadukter, pelare, gjutjärnsmonument, plåtbeklädda tak eller vackert smidda staket. Vårt land är fullt av bemålade objekt i järn och olegerat stål, som behöver underhåll för att kunna bevaras.
– Sverige har en rik historia av industriella arbeten, tillverkade med andra metoder och material än vad som används idag. Jag tycker det är vår plikt att ta hand om det som tidigare generationer har byggt upp. Både ur resurs- och hållbarhetssynpunkt och för att vi annars riskerar att tappa en del av vår historia och identitet, säger Arja Källbom, metallurg, byggnadsantikvarie och restaureringsmålare, som nyligen presenterade sin avhandling vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet.
Många fördelar med linoljefärger
Arja Källboms forskning fokuserar på rostskyddande målningsbehandlingar med feta linoljebaserade färger, och de hantverksmetoder som är kopplade till dessa. Målet är att underlätta underhållet av våra kulturhistoriskt värdefulla järn- och stålobjekt, och bana väg för en större användning av historiskt relevanta färger och hantverksmetoder – som på många håll har fallit i glömska.
– Det handlar om att lära av det förflutna för att bevara vår historia. Vi behöver bli fler som kan tillverka och använda feta linoljebaserade färger. Det kräver hög kompetens, men det är ett smart och effektivt sätt att underhålla våra industriarv, säger Arja Källbom, som ser många fördelar med de linoljebaserade färgerna.
– De är baserade på förnyelsebara råvaror, innehåller inga allergiframkallande konserveringsmedel och åldras på ett fördelaktigt sätt eftersom de vare sig flagnar eller krackelerar. Dessutom fäster de och rör sig mycket väl med underlaget, säger hon.
Vill öka kunskapen om historiska material och metoder
Rostskyddande målningsbehandlingar med linoljebaserade färger var vanliga i början av förra seklet, men kunskapen och efterfrågan försvann gradvis efter första världskriget då petroleumbaserade färgtyper introducerades. Idag har användningen ökat igen, men fortfarande finns stora kunskapsluckor – och det är dessa som Arja Källbom vill bidra till att fylla i.
I sin avhandling fokuserar hon särskilt på pansarfärg, en typ av fet och mycket tät linoljebaserad färg med ovanligt lång hållbarhet. Med pansarfärgkonceptet går det att måla i relativt tjocka skikt, vilket är bra för att kunna bygga ett långsiktigt effektivt rostskydd.
– Jag visar funktionen, hur materialen är sammansatta, vilka krav som finns och hur de ska användas för att få ett så bra resultat som möjligt. Mina resultat kan användas av alla som vill få mer hantverkskunskap om linoljebaserade färger, och använda material och metoder som är snarlika de autentiska, säger hon.
Alla kulturarv underhålls inte
Idag varierar underhållet av våra industriella kulturarv i järn och stål. I vissa fall tas de inte tillvara alls. I vissa fall underhålls de med mer moderna metoder, vilket – beroende på material och utförande – kan leda till mer skador och ett förändrat utseende.
Arja Källbom hoppas att de verktyg hon levererar i sin avhandling ska bidra till att fler industriarv bevaras på ett mer autentiskt och hållbart sätt.
– Ökad kunskap om tillverkning och användning av feta linoljebaserade utomhusfärger är till nytta även för måleriunderhåll av andra typer av väderutsatta objekt, säger hon.