Regeringens budgetproposition för 2022 innehåller flera förslag med ambitionen att minska Sveriges sårbarhet, öka takten i byggandet och lösa Sveriges största samhällsutmaningar.
NCC har under förra året lyft vikten av att myndigheter, regioner och kommuners planerade projekt fortsätter enligt plan, att beslutsprocesserna fortgår eller intensifieras och att investeringar genomförs i viktiga samhällsprojekt som är eftersatta och där det finns stora underhållsskulder.
NCC har särskilt pekat på de stora behoven av upprustning av det befintliga bostadsbeståndet, eftersattheten i landets VA-system, kapacitetsbristen i elnätet, samt behovet av satsningar på infrastruktur. Kännetecknande för dessa samhällsprojekt är att det är investeringar som samhället tydligt kan räkna hem och det är projekt som leder till ökad sysselsättning och stora vinster inom miljö och samhällsnyttan om de genomförs.
-Budgeten innehåller en rad förslag för att minska vår sårbarhet och komma till bukt med dessa samhällsutmaningar, bland annat noterar vi att man nu höjer anslaget till underhåll av den svenska järnvägen vilket är väldigt positivt och något som även skapar goda sysselsättningseffekter, säger Henrik Landelius, Affärsområdeschef NCC Building Sverige.
-Vi har även länge påpekat att Investeringsbehoven i VA-näten runt om i Sverige är stort. Kraven på rening av avlopp måste vara högt ställda. Inte minst läkemedel i avloppen ger allvarliga konsekvenser för miljön och är något som vi tidigare lyft i en rapport under förra året. Det är ett steg i rätt riktning att man nu satsar på läkemedelsrening i budgeten, men det kommer att krävas mer, säger Henrik Landelius.
-Vi saknar dock fortfarande ordentliga reformer för en fungerande elförsörjning och för att underlätta tillståndsprocesserna. Tillståndsgivningen vid ny- och utbyggnad av elnätet har varit en riktig flaskhals som under lång tid försenat nödvändiga åtgärder. Men det behövs ett större grepp om hur miljötillstånd hanteras rent generellt för att det ska bli kortare handläggningstider, ett större helhetsperspektiv och en bättre balans mellan olika samhällsnyttor, säger Henrik Landelius.