Ett bevarat arkitekturhistoriskt kulturminne

Biblioteket i Viborg och dess nyrestaurerade fasad. Foto: Rakennustieto
Låneavdelningen i Viborgs restaurerade biliotek. Foto: Reskelinen

Biblioteket i Viborg, som återinvigts efter en renovering, började för mer än 20 år sedan.  Byggnaden har länge betraktats som ett tidigt viktigt verk av den finländska arkitekten Alvar Aalto, med typisk funktionalistisk arkitektur. Internationellt räknas biblioteket som ett viktigt arkitekturhistoriskt kulturminne, som bör bevaras så som det såg ut när det byggdes.

Tidigare i år utgavs en ny bok om arkitektur och byggteknik med titeln; ”Alvar Aalto Library in Vyborg - Saving a Modern Masterpiece, Part 2”. Boken presenterar resultatetet av återställandet av det 80 år gamla Alvar Aalto-biblioteket i Viborg.

Del två fortsätter där den tidigare boken slutade och presenterar i detalj, genom texter, bilder och teckningar alla enskilda renoveringsprojekt som slutfördes under 2010-2013; inklusive föreläsningssalen, utlåning och lässalen, barnboksavdelningen, huvudentrén, lobbyn, källarutrymmen, bokförrådet och byggnadens tekniska system som fasad och tak.

Funkis-biblioteket hade förfallit under Sovjettiden och arbetet med att återställa det började redan 1991. Biblioteket från 1935 hör till de verk som bidrog till att göra Alvar Aalto världsberömd.

Den finländska föreningen för restaureringen av Viborgs bibliotek planerade och övervakade arbetet, som till en början gick långsamt på grund av penningbrist.

- Att reparera modern arkitektur är annorlunda än att återställa gamla palats. I biblioteket fanns inga utsmyckningar som kan gömma inexaktheter och skarvar, för skarvarna är i sig en del av den moderna arkitekturens elegans, sade föreningens generalsekreterare, arkitekten Maija Kairamo till Huvudstadsbladet.

Aalto vann arkitekttävlingen om biblioteksbyggnaden 1927. Det tog tid att avgöra om byggnaden skulle uppföras, och ritningarna ändrades efterhand. Biblioteket uppfördes till sist mellan 1933 och 1935 i Torkelsparken. På den här tiden var Viborg finländskt, men blev efter andra världskriget en del av Sovjetunionen.

Aalto ritade och formgav allt i byggnaden, från exteriör till interiör och möbler. Mycket trämaterial användes. Designen är starkt påverkad av nordisk klassicism, och har jämförts med Stockholms stadsbibliotek, som ritades av Gunnar Asplund och färdigställdes ungefär samtidigt som Viborgs bibliotek ritades.

Under andra världskriget utsattes Viborg för starkt bombardemang, men biblioteket träffades inte. Under Sovjettiden stod byggnaden länge tom och underhållet missköttes.

Åren 1955-1961 renoverades biblioteket på ett sätt som Aalto ansåg förstörde hans skapelse. Mycket av inredningen och interiören gick förlorat. Åtgärderna gjordes utifrån fotografier. På grund av den politiska situationen kunde man inte ha kontakt med Aaltos arkitektkontor.

De tre senaste åren har ryska staten bidragit med ekonomiskt stöd. Sammanlagt kostade restaureringen 8 miljoner euro.