Regeringen skriver att Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och människor ska kunna flytta dit där arbeten finns. Det behöver därför byggas fler bostäder över hela landet, som möter människors behov och efterfrågan.
– Det är en bra målsättning, men hanteringen av avvecklingen av investeringsstödet rimmar illa med den ambitionen, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta.
Riksdagen har tidigare beslutat att investeringsstödet till hyresbostäder och bostäder för studerande ska avvecklas och sista dag för att lämna in ansökningar var 31 december 2021. Stödbeslut ska fattas innan bygget påbörjas men utbetalning sker först när huset är färdigbyggt. Nu avsätter regeringen pengar till de projekt som hinner få beslut senast den 31 december i år, men de projekt som då inte hunnit få beslut får inget stöd alls.
Idag ligger färdigberedda ansökningar för över 8 miljarder kronor i kö hos länsstyrelserna och väntar på beviljande. Det handlar sammanlagt om flera tusen bostäder. Att det är kö beror på att det finns en ram för hur mycket stöd som får beviljas eftersom medför behov av framtida anslag i statens budget.
Konsekvensen blir att flera av dessa planerade och redan upphandlade projekt inte kommer att få investeringsstöd – trots att de lämnade in ansökan i tid. Risken är nu stor att dessa bostäder aldrig blir byggda, särskilt som byggpriserna ökat mycket kraftigt i år.
– Regeringen skriver samtidigt i propositionen att det är centralt att byggtakten kan upprätthållas för att successivt bygga i kapp det underliggande underskottet av bostäder. En uppfattning som jag delar, säger Anders Nordstrand.
– Det enda rimliga är att bostadsföretag som lämnat in ansökan i tid ska behandlas lika och få investeringsstöd om de uppfyller de krav som ställs. Därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som täcker kostanden för detta.