På torsdag väntas byggnadsnämnden besluta om flera detaljplaner som på olika sätt skapar förutsättningar för en fortsatt hållbar stadsutveckling i Västerås.
I morgon väntas byggnadsnämnden anta detaljplanen för Aberga byar, dp 1919. Planen visar hur området kan växa med bostäder i form av friliggande småhus och radhus/parhus samt en förskola. Det handlar om cirka 30 till 40 bostäder.
– Vi kommer att anta detaljplanen för Aberga byar. Det är fantastiskt att se privata initiativ som leder till att fler familjer får möjlighet att bosätta sig på landet. Vi behöver många olika sätt att kunna bo och leva i en kommun som Västerås. Här ger vi möjlighet till familjer att bygga sitt drömboende, säger byggnadsnämndens ordförande Monica Stolpe Nordin.
Nämnden väntas också ta beslut om granskning av detaljplanen för Fredriksdal, dp 1895, som är nästa utbyggnadsetapp i Gäddeholm. Planen innehåller 350 till 450 bostäder i form av flerfamiljshus, radhus och villor. Planen visar också hur området kan växa med förskola och grundskola samt centrumbebyggelse i form av till exempel verksamhetslokaler och livsmedelsbutik. Planen bearbetades efter samrådet och nu inför granskningen föreslås färre bostäder och större skola.
– Innehållet i den här etappen ger förutom bostäder också en utveckling av både samhällsservice och kommersiell service i Gäddeholm, vilket är viktigt för attraktiviteten och en hållbar utveckling i det samhälle som nu växer fram, säger Monica Stolpe Nordin.
På byggnadsnämnden väntas även beslut om samråd för Bryggargården, dp 1925, som ger möjlighet att bygga en ny högstadieskola i ett centralt läge. Planen ska ta hänsyn till kulturmiljövärdena som finns i området.
– En central högstadieskola är efterfrågad sedan länge. Det här är ett attraktivt men också ur kulturhistorisk synvinkel ganska känsligt läge. Det gäller bland annat att hitta en bra placering som inte tar bort viktiga siktlinjer och en utformning som ger ett positivt tillskott till miljön, säger Carl Arnö, stadsbyggnadsdirektör.
Fakta: En detaljplan innebär ofta ett stort utredningsarbete och tar vanligtvis ett till två år från början till slut. Under samrådstiden kan invånare och myndigheter lämna synpunkter på detaljplanen. Alla synpunkter bearbetas och planen justeras innan den skickas på granskning. Även under granskningstiden kan berörda lämna synpunkter. Beslut om antagande är byggnadsnämndens sista beslutssteg i detaljplaneprocessen. Om beslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga kraft och ett bygge kan inledas.