Text: Marit G Engstedt
Skanska leder bygget av en ny skola mitt i centrala Lund. Projektledare Jörgen Christiansson berättar om vilka lärdomar och positiva erfarenheter han tar med sig från detta projekt. Ett tight team som börjar samarbeta i tid är en av framgångsnycklarna.
Mitt i centrala Lunds kulturstadsdel bygger Skanska just nu en ny skolbyggnad på 25 000 kvadratmeter. Man är i gång med att mura den första huskroppen av fem och reser stommarna på den tredje. Man bygger etappvis – kropp för kropp för att få bra takt i bygget. Det nya kombinerade Hedda Andersson-gymnasiet och Svaneskolans högstadium ska bestå av fem kuber placerade på diagonalen. De hänger ihop i hörnen som ett pärlband på rad. Entréplanet i botten ska vara genomgående öppet och varje kub har en atriumrymd i sin mittendel.
Tid avsattes för överklaganden
Att bygga nytt i centrala Lund har sina utmaningar. Att dessutom riva en populär skola för att bereda plats åt det nya har också bidragit till viss kritik. Det berättar Jörgen Christiansson, projekteringsledare på Skanska som blev anlitade som samverkansentreprenör 2018.
– Det är inte okomplicerat att bygga nya projekt i Lund. Det är en medeltida och antik stadskärna med viss profil och alla värnar om den gamla staden. Därför avsattes tid i projekteringen för man visste att det skulle överklagas hos Länsrätten och ta tid. Det ingick i tidsplanen och togs med i beräkningarna.
Jörgen Christiansson vill lyfta fram det positiva med att kommunen valde att handla upp projektet i tidigt stadium. Alla projekterande discipliner var med från start. I traditionella projekt kan byggandet vara som ett stafettlopp där nya skeden i projektet innebär nya entreprenörer som tänker annorlunda mot de tidigare och ändrar och gör på sitt sätt.
– Här har det varit ett jämnt flöde med samma personer. Det har skapat ett tight team där var och en har tagit ett kontraktsmässigt ansvar. Man har ett personligt, moraliskt ansvar när man varit med så länge. Det ger trygghet i produkten, planeringen och ekonomin, säger Jörgen Christiansson och tillägger att kommunens beställare, Eva Lindholm på Lundafastigheter har haft en tydlig idé och linje från början, vilket har hjälpt till.
Fast budget och alla styr efter målet
Detta gäller även ekonomin i projektet. Det har inte varit något ”hycklande med pengarna” som han säger. Alla vet hur stor budgeten är för projektet och alla styr efter det målet. Det handlar om att löpande göra kalkyler. Varje disciplin fick från början sin grovhuggna budget och därefter har var och en fått ansvar att förfina den.
– Markentreprenören hade kanske först gjort en kalkyl och fick sedan en mer detaljerad ritning där det ingick granitplattor, men de var inte med i hans första budget. Vi vill jättegärna ha granit så vi ber honom minska på annat, till exempel billigare parkbänkar. Man ställer kvaliteter mot varandra och bestämmer vad som är viktig – det vill vi ha. Det ger en tydlig stringens i hela projektet, säger Jörgen Christiansson.
Bättre planering och inköp med mer fakta
Framgångsfaktorn i detta projekt har varit att man har varit ute i god tid. Under tiden som de demokratiska processerna med överklaganden till Länsrätten pågick valde man att fortsätta projekteringen i stället för att pausa den. Det gjorde att all projektering var färdig när klartecken kom. Det är något som Jörgen Christiansson gärna tar med sig till nästa projekt.
– En lärdom är att använda tiden innan man börjar bygga för planering och projektering. Då vet man vad som ska byggas och det finns definierat på ritningar. Det blir bättre planering och inköp med mer fakta på bordet.
När så fas 1 med projekteringen och utredning var klar så inleddes fas 2, då man började riva den gamla Svaneskolan. Många ungdomar runt om i Skåne väljer att gå gymnasiet i Lund vilket hade ökat trycket på en ny gymnasieskola. Tomten var dessutom dåligt utnyttjad och den gamla byggnaden var både energiineffektiv och visade sig innehålla hälsovådliga byggdelar.
Varsam rivning med bullerdämpning
På grund av sitt läge och med tanke på återbruk fick rivningen gå varsamt till. Man tillämpade bullerdämpande åtgärder (som att knipsa sönder betongen med hydrauliska maskiner i stället för slagverktyg) och byggkropparna blev vattengjutna för att inte dammet skulle virvla upp. Innan det hade man även gjort en inventeringsrunda och sett till att en del tegel kunde gå till återbruk, annat skulle användas som fyllnadsmaterial och några ventilationsaggregat demonterades för att användas på annat ställe inom kommunen. Genom att återanvända det tunga materialet från rivningen som fyllnadsmaterial kunde man även minimera tunga och stora transporter.
– Det är ingen bärande punkt utan rent pragmatiskt planeringsarbete. Men det sparar pengar, miljö och störningar, konstaterar Jörgen Christiansson.
Besvikelsen blev stor för de barn som blev av med sin centrala högstadieskola så kommunen och politikerna tog beslut om att en av de fem huskropparna ska inredas till ett högstadium. På det sättet kan man samutnyttja aula, matsal och No-salar med högre teknisk nivå än vad som är vanligt på högstadiet. Samtidigt har man fått inreda utrymmen som annars inte finns på gymnasium, som till exempel slöjd- och hemkunskapssalar.
.Läs mer och följ bygget HÄR!
