Svenska Radonova Laboratories lanserar nu radondosan Radtrak³. Den nya radondosan är mindre än föregångaren Radtrak² vilket förenklar såväl utplacering som leverans. Den mindre storleken och möjligheten att återanvända plastkomponenter gör den också mer miljövänlig.
Radtrak³ möjliggör mycket noggranna radonmätningar av årsmedelvärden i bostäder och på arbetsplatser. Dosan mäter radonhalter ner till 20 Bq/m³ och är en uppföljare till Radtrak² som med över fem miljoner sålda enheter är Sveriges och världens mest sålda radondosa för långtidsmätning av radon.
Snabbare leveranser
Radonovas förbättrade analysutrustning tillsammans med nyutvecklad programvara gör det möjligt att tillhandahålla en mindre radondosa som ligger i absolut framkant av utvecklingen inom radonmätning. Med lanseringen av Radtrak³ höjer Radonova också produktionskapaciteten vilket kommer att förkorta leveranstiderna ytterligare.
– Med Radtrak³ vill vi göra det ännu enklare att genomföra en tillförlitlig radonmätning. Samtidigt som en radondosa är relativt enkel i sin konstruktion vet vi att det alltid går att utveckla och göra bra produkter ännu bättre med genomtänkt produktdesign. Vi vänder oss också till en global marknad där vi hela tiden lyssnar till våra kunders önskemål och behov. Radtrak³ är här en naturlig uppföljare till den radondosa som hittills använts av kunder i över 50 länder, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.
Radtrak³ i korthet:
- Ny mindre radondosa (detektor) som är enkel att placera ut
- Passar för leveranser till alla typer av brevlådor
- Högre produktionskapacitet ger snabbare leveranser
- Mycket noggrann mätning med möjlighet att mäta radonhalter ner till 20 Bq/m³
- Miljövänlig med mindre plastdelar som även kan återanvändas
Så fungerar en radondosa
Själva radondosan består av en kammare och ett lock av elektriskt ledande plast samt en genomskinlig detektorfilm av materialet CR-39 som placeras i mitten av radondosan. I samband med mätningen läcker luften in genom en väldigt liten luftspalt mellan kammare och lock. När radongasen i luften sedan sönderfaller till radondöttrar skapas radioaktiva alfapartiklar. När dessa träffar detektorfilmen bildas spår i materialet. Efter avslutad mätperiod kan antalet spår relateras till radonhalten.
Varför ska man mäta radon?
I världen dör årligen cirka 230 000 personer av lungcancer orsakad av radon. Radongasen är en del av grundämnet urans sönderfallskedja. Eftersom uran finns på väldigt många platser i jordskorpan finns även radon nästan överallt. Speciellt hårt drabbat är områden med mycket berg och/eller områden med kyligt klimat. Det senare beror på att radongashalterna oftast kan bli höga i isolerade hus som värms upp. För att veta sin radonhalt bör man alltid mäta.
De flesta länder i världen kräver mätningar som ger ett årsmedelvärde vilket normalt innebär att radondosan ska mäta längre än tre månader.
