Byrån för Arkitektur & Urbanism, BAU, har en avdelning för klimatanalys som arbetar med solvärmelast och dagsljustillgång. Analyserna är en del av det vardagliga arbetet i BAUs projekt men avdelningen utför också externa uppdrag åt hela branschen – beställare, byggherrar och andra arkitektkontor.
Paul Rogers leder arbete och Anton Hendrix är en av fem ingenjörer som jobbar med klimatanalyser på BAU. Paul Rogers säger att svenska byggnader generellt inte uppfyller kraven på dagsljus men att det inte är alltför alarmerande. Kraven för dagsljus som finns i Boverkets byggregler är extremt svåra att uppnå, särskilt i stadsmiljö.
– I vår rapport ”En moderniserad dagsljusstandard” från 2018 undersökte vi cirka 74 byggnader med totalt 14 000 rum, och fann att även om dagsljusförsörjningen ofta var begränsad i de nedre våningarna i äldre byggnader i innerstaden, var dagsljustillgången generellt bra i byggnader från 30 till 60-talet, säger Paul Rogers.
I undersökningen såg de också att byggnader från 70-talet klarade sig hyfsat men att många hus från 1980-talet hade otillräckligt dagsljus och att något hände på 2000-talet.
– Med det nya årtusendet kom en övergång till att ett förtätat byggande som har effekter på dagsljusåtkomst. Men innan vi blir för oroade är det värt att notera att Sverige aldrig har haft den dagsljusnivå som Boverket föreskriver. Vilket snarare innebär att det nuvarande kravet borde omarbetas för att vara mer i linje med verkligheten, säger Paul Rogers.
Dagsljus för hälsan
Folkhälsomyndigheten beskriver tillgång till dagsljus som väsentlig för människors hälsa, men när det gäller byggnader så ska många parametrar avvägas så för att säkerställa att man får rätt mängd dagsljus menar de att man behöver arbeta med detta på alla nivåer i planerings- och byggprocessen.
– Kvaliteten på inomhusmiljön är avgörande för hur människor upplever byggnader. Detta betyder inte att andra parametrar som energianvändning eller buller är oviktiga, bara att deras krav måste vara i balans med exempelvis dagsljus, säger Paul Rogers.
Bra miljö innebär avskärmning
Dagsljus i byggnader är mer än bara att stora fönster. Att få tillräckligt med ljusinsläpp men att kunna vistas i hemmet och kunna arbeta på kontor kräver också solskydd.
– Med rätt solskydd kan vi både skapa en behaglig inomhusmiljö och om detta görs korrekt får vi en rimlig mängd dagsljus, säger Anton Hendrix.
Där menar Anton Hendrix att man behöver se vad som fungerar bäst utifrån befintlig miljö. Många gånger ser han exempel på byggprojekt där man bara upprepar samma solskydds- och dagsljuskrav för tidigare projekt men för att en bra balans mellan dagsljus och solskydd ska uppnås behöver man använda rätt solskyddsprodukter.
– Utan tvekan kan systembalansen uppnås med rätt solskydd men eftersom varje situation är unik krävs det lite arbete för att avgöra vad som passar bäst. Generellt när det gäller dagsljus rekommenderar vi på BAU en väv med mörkare baksida. Detta skapar mer kontrast och sprider ljus i mindre mängd, vilket ger en bättre visuell anslutning till utsidan samtidigt som det ger god visuell komfort. Det här förhållandet ser annorlunda ut när det gäller termisk komfort, så varje situation är olika och måste bedömas utifrån det, säger Anton Hendrix.
Lösningar
Att lösningarna är beroende av förutsättningarna är en aspekt som Rogers och Hendrix vill lyfta fram; dagsljuset måste in både i stadsplaneringar och det tidiga planskedet.
– I den täta staden har bättre bemedlade alltid haft möjlighet att välja boende – högt upp i huset eller i gathuset där ljuset flödar. Men dagsljus ska inte vara en lyx, det måste vara en rättighet för alla, avslutar Paul Rogers
