Text: Annika Wihlborg
Endast tre av tio kommuner har genomfört en obligatorisk ventilationskontroll i samtliga sina skolor någon gång de senaste tre åren. Hälften av kommunerna anser också att rutinerna kring deras obligatoriska ventilationskontroll behöver förbättras. Det framgår av en enkätundersökning som branschorganisationen Svensk Ventilation nyligen lanserade.
– Det stora problemet i många skolor runtom i landet är att det genomsnittliga ventilationsflödet per person är för lågt. Samtidigt har antalet kommuner som säger sig ha genomfört obligatoriska ventilationskontroller på samtliga sina skolor minskat sedan vår senaste enkätundersökning 2014. Forskning visar att när inomhustemperaturen överstiger 22 grader minskar elevernas prestationsförmåga i flera ämnen. Inomhusklimatet i skolan är därför en viktig fråga som vi kommer att jobba vidare med i höst, säger Britta Permats, vd på Svensk Ventilation.
En femtedel saknar rutiner för uppföljning
Ytterligare ett resultat som framgår av Svensk Ventilations enkätundersökning bland svenska kommuner är att en femtedel av dem saknar rutiner för uppföljning av exempelvis obligatoriska ventilationskontroller.
– Det finns ett tydligt samband mellan ett bra inomhusklimat och människors prestation och kreativitet, det gäller både vuxna och barn. En annan forskningsrapport visar att när inomhustemperaturen överstiger 26 grader så påverkar det såväl hastigheten och noggrannheten på arbetsplatsen. Därför finns det goda skäl att även arbetsplatser arbetar aktivt för att skapa ett bra inomhusklimat och att de genomgår regelbundna obligatoriska ventilationskontroller, säger Britta Permats.
Workshop ska resultera i renoveringsstrategi
En annan fråga som kommer att finnas på Svensk Ventilations agenda under hösten är en renoveringsstrategi för miljonprogrammet. Fastighetsbeståndet i det svenska miljonprogrammet är i stort behov av renovering, vilket förstås även inkluderar ny ventilation och därmed även ett förbättrat inomhusklimat.
Under hösten kommer Svensk Ventilation att genomföra workshops med fokus på en renoveringsstrategi för miljonprogrammet, i samverkan med Energimyndigheten och Boverket. Tillsammans ska de tre aktörerna formulera en strategi som innehåller någon form av ekonomiskt incitament för fastighetsägarna.
– Vi är övertygade om att det behövs någon form av ekonomiskt incitament för att få ordentlig fart på renoveringen av miljonprogrammet. Ett förslag som diskuterats är någon form av ROT-avdrag som anpassats för just energieffektiviseringsåtgärder. Ett annat förslag som dykt upp är en differentierad fastighetsskatt, vilket innebär att fastigheter med lägre energiförbrukning ska kunna få en lägre skattesats än fastigheter med högre energiförbrukning, säger Britta Permats.
