Allt fler fastighetsägare inser fördelarna med att miljöcertifiera byggnaderna. Det ökar byggnadens värde, attraherar hyresgäster som tänker grönt och sänker driftskostnaderna. Vilket certifieringssystem ska man då välja? Här reder vi ut begreppen.
En miljöcertifiering möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. De fyra certifieringssystemen (se faktaruta) Miljöbyggnad, BREEAM, EU GreenBuilding och LEED kan dock verka snåriga för den oinvigde.
– Systemen innehåller flera mätbara indikatorer, berättar Catarina Warfvinge, teknisk chef på Sweden Green Building Council (SGBC). Valet av system styrs av vilka indikatorer som prioriteras i olika länder. I Sverige är Miljöbyggnad, som hanteras av SGBC, med 16 kontrollpunkter det i särklass vanligaste systemet med drygt 1 000 registrerade byggnader. EU Green Building är tvåa på rankinglistan, LEED trea och BREEAM fyra.
De två sistnämnda system har tre gånger så många indikatorer som Miljöbyggnad. De internationella systemen är kända utomlands och väljs vanligen om internationella fastighetsinvesterare ska attraheras eller om fastighetsägaren vill bedöma mer än själva byggnaden, till exempel transporter och tomtens ekologi. Det blir också dyrare att certifiera byggnaden enligt LEED och BREEAM, jämfört med Miljöbyggnad.
Viktigt att välja rätt material
Gemensamt för alla system är att byggnaden får ett betyg och en plakett. Betyget bestäms av vad byggnaden presterar i respektive indikator. Beräkningar, utredningar och mätningar kontrolleras och tredjepartsgranskas av specialister.
Ett hållbart byggande förutsätter att man redan under projekteringen väljer rätt material och tekniklösning. Den som väljer de mest hållbara alternativen får högre poäng vid certifieringen.
– För att få full utväxling av certifieringen måste alla hjälpa till: projektörer, entreprenörer, energibolag och materialtillverkare, framhåller Catarina Warfvinge. Effektivast är om en miljösamordnare med kompetens inom systemet anlitas. SGBC kan vara behjälpligt vid val av system men hänvisar hellre till specialister bland sina medlemmar. Flera större konsultföretag är behöriga att certifiera enligt BREEAM och LEED, bland annat White, Bengt Dahlgren, Cowi och Sweco.
Certifiering ökar värdet
När det gäller Miljöbyggnad är det SGBC certifierar.
– Vi granskar då alla handlingar, både utredningar och projekthandlingar, till exempel ritningar och beskrivningar, berättar Catarina Warfvinge. Efter två års drift ska en verifiering göras. Då jämförs uppmätt energianvändning med beräknad, radonhalt mäts, dagsljuskvaliteten undersöks, fukt- och materialdokumentationen kontrolleras med mera. Om allt är i sin ordning övergår det preliminära certifikatet till ett nytt, giltigt i tio år.
Det övergripande syftet med att certifiera är att bygg- och fastighetssektorn ska klara sina miljökvalitetsmål.
– En certifiering höjer också värdet på byggnaden, säger Catarina Warfvinge. Den blir lättare att sälja eller hyra ut, eftersom en miljöprofil blir allt viktigare för hyresgästerna. Det gäller för övrigt också stat, kommun och landsting. Den fördyring som miljöanpassningen innebär under projektering och produktion räknas hem genom lägre driftskostnader och färre klagomål på komfort och luftkvalitet.
Energibesparande renovering
Byggbranschen använder ibland begreppet miljörenovering. Renoveringen kombineras då med energibesparande åtgärder som kan sänka energianvändningen med minst 30 procent. Husen får ofta nya fönster och ventilationssystem med värmeåtervinning och byggmaterialet väljs utifrån ekologiska aspekter. Även efter en renovering kan det vara välbetänkt att miljöcertifiera den upprustade byggnaden.
– När miljonprogrammets flerbostadshus ska renoveras får vi inte upprepa misstagen från 70- och 80-talet, säger Catarina Warfvinge. Då sjönk visserligen energianvändningen i spåren av den första energikrisen. Men vi fick istället nya problem med fukt och dåligt inomhusklimat. Det kan man motverka genom att miljöcertifiera huset efter renoveringen.
Det byggs energisnålt idag men ibland frångår man den gröna linjen vid valet av byggmaterial. Arkitekten har kanske valt ett miljövänligt byggmaterial som ändå byts ut för att spara pengar i det korta perspektivet. Den som värnar miljön bör välja produkter som är byggvaru- och miljödeklarerade. Där dokumenteras hela processen: Resursförbrukning av ingående råvaror, tillverkning, transporter, byggskedet på arbetsplatsen, rivning, rest- och avfallsprodukter samt inomhusmiljö.
Så tänk grönt från ax till limpa!
Fakta - miljöklassning
Miljöbyggnad är utvecklat för svenska förhållanden. Det är enkelt och kostnadseffektivt och man får en relevant miljöbedömning av byggnaden. Systemet kan användas både för nya och befintliga byggnader, oavsett storlek. Högsta betyget är GULD.
EU Green Building riktar sig till dem som vill effektivisera energianvändningen i lokaler. Kravet är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än tidigare eller jämfört med nybyggnadskraven i BBR.
BREEAM: SGBC har anpassat BREEAM, världens mest använda miljöcertifieringssystem till svenska förhållanden och kommer också att ta över hanteringen av systemet i Sverige. Systemet bedömer inte bara själva byggnaden utan också närområde och transporter. Högsta betyget är Outstanding.
LEED: The LEED™ Green Building Rating System har utvecklats och administrerats av U.S. Green Building Council och är det mest kända bedömningssystemet. SGBC anordnar utbildningar och håller i nätverk. Lägsta nivån i LEED är Certifierad. Därefter följer Silver, Guld och Platinum.
Källa: Sweden Green Building Council.
