En genomsnittlig småhusägare som värmer huset helt eller delvis med el betalar uppskattningsvis 8 procent av den disponibla inkomsten i elräkningar. Det visar en rapport från Villaägarnas Riksförbund. Hårdast drabbas ensamboende kvinnor, som betalar hela 20 procent av inkomsten i elräkningar.
Genom att kombinera data från SCB om hushållens inkomster med data från Energimyndigheten om genomsnittlig elanvändning, har Villaägarna tagit fram en rapport som uppskattar hur stor del av småhusägarnas inkomster som går till elräkningar. I snitt går strax under åtta procent av småhusägarhushållens inkomster till elräkningar. Ensamhushåll drabbas hårdare än sammanboende – i snitt går 17 procent av de ensamboendes inkomster till elbolagen. Det finns cirka 250 000 ensamhushåll som värmer sitt småhus helt eller delvis med el.
– Trots att elpriserna sägs vara låga nu, så är elräkningen en tung post i småhusägarnas ekonomi. Förklaringen är höga skatter och avgifter som tillkommer, säger Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarnas Riksförbund.
Utöver det elpris som sätts på börsplatsen Nordpool, så ska hushållen betala för elcertifikat, elskatt och moms. Cirka 40 procent av hushållens elräkningar utgörs av skatter och avgifter.
– Höga elräkningar antas ofta bero på att elmarknaden fungerar dåligt, men sanningen är att det är en följd av en medveten politik. Höga elräkningar är inte ett marknadsproblem utan ett politiskt problem, och kräver därför en politisk lösning. Sänkt elskatt löser hushållens problem med höga elräkningar. Det frigör också utrymme att konsumera eller spara, vilket gynnar konjunkturen och tillväxten. Reformen kan finansieras genom att beskatta de extravinster kraftbolagen gör på handeln med utsläppsrätter, säger Jakob Eliasson.
