Nya Arkitekturhögskolan är klädd med krökta rosttröga stålplåtar i en vacker brunröd färg. Plåtarna har tillverkats av SSAB i Borlänge och bockats på Olijbes verkstad i Västberga. Montaget av plåtarna tog hela sex till åtta månader.
Rosttrögt stål eller Cortenstål är egentligen samma sak. Det handlar om stål som har en högre kopparhalt än vanligt stål. Den högre kopparhalten bidrar till att göra plåten rosttrög. Därför kan den användas utomhus i en mycket tuff miljö.
Upptäckten gjordes i USA redan på 1930-talet och Corten var firmanamnet på den första tillverkaren. Den svensktillverkade plåten kallas för rosttrögt stål.
– Den stora halten koppar i plåten täpper till och förhindrar att syre tränger in i plåten. Därför stannar oxideringen av, förklarar Robert Carlson, smed och projektledare på företaget Oljibe som har format, skurit till och monterat plåtarna på Arkitekturhögskolans fasad.
Den rosttröga plåten till Arkitekturhögskolan tillverkades i SSAB:s valsverk i Borlänge. Coilen, det vill säga ämnet, för att framställa plåten vägde nästan 100 ton.
Fönsternischerna är sex millimeter tjocka, något tjockare än fasadplåten. De skars ut med hjälp av laser på ett företag i Borlänge. Nischerna följer ytterväggarnas linjer och skjuter ut cirka 40 centimeter från väggen.
Böjdes med plattvals
Fasadplåten är tillverkad på Oljibes verkstad i Västberga, en av Stockholms närförorter.
– Plåtarna har formats med en plattvals som består av tre stycken långa cylindrar. Valsarna formar plåten i olika radier, säger Robert Carlson.
För att få rätt radie på plåtarna utgick smederna från olika tolkar, det vill säga en slags förlagor.
– Det var ett helt unikt projekt där det inte har funnits några tidigare erfarenheter att utgå från. Därför krävdes det en hel del tid att tänka igenom alla moment, från tillverkning och produktion till tillskärning och metod för hänga upp plåtarna. Vi fick också tillverka nya verktyg, bland annat för att lyfta upp fönsterramarna och fasadplåtarna, säger Robert Carlson.
För att komma vidare i arbetet tillverkade Oljibe en så kallad Mock-up, en modell, på fem gånger tre meter. Där visades principen för montaget i full skala. Modellen stod uppställd vid byggetableringen under den tid monteringen pågick.
För att hänga upp plåten tillverkades varmförzinkade beslag med en plåtvinkel i ändan. Beslagen skruvades in i betongen. På plåtens baksida sitter upphängningsöglor i rosttrög plåt fastsvetsade. Varje plåt är utrustad med sex till åtta fästen.
Plåtarna monterades sektionsvis nerifrån och upp. Allt samordnades med Peabs montage av isolering och fönster för att kunna använda lyftkranarna på ett optimalt sätt och för att kunna komma in med materialet i rätt ordning.
Huv med avancerad konstruktion
Men det är inte bara Arkitekturhögskolans fasad som är i plåt. Även den spektakulära huven på plan 6 har fasad i rosttrögt stål. Här är också takstommen tillverkad av stålbalkar.
– Huvens tak har en böjd linje. Vi kapat takbalkarna och svetsat ihop dem för att få rätt krökning, berättar Robert Carlson.
De två stora takterrasserna på plan 6 avskärmas av vajernät och ett rostfritt räcke som bockats.
– Det är en utmaning att svetsa legerade metaller eftersom de kröker sig när man värmer upp dem. Det krävs stor kunskap hos svetsaren för att motverka rörelserna i metallen vid svetsningen. Men våra smeder är lite som konstnärer. De måste kunna lösa problemen när de uppstår, säger Robert Carlson.
Som mest har tio till tolv smeder från Oljibe arbetat i projektet. Flera av dem har arbetat i alla led av projektet, från bockning och kapning av plåten till montering och svetsning.
