Allt som byggs nytt ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Att den fysiska miljön ska vara tillgänglig för alla gäller även vid renoveringar.
Av: Susanne Ringheim Kilje | Foto: Johan Winder | Zdenka Sramkova
Det finns olika nivåer på tillgänglighetskrav. Reglerna är många och komplexa. De gör att det är viktigt att känna till reglerna och att ha kunskap om behoven utifrån olika funktionsnedsättningar.
- Personer med synnedsättning är beroende av andra komponenter i den fysiska miljön än personer som använder rullande hjälpmedel, men båda grupperna har samma rätt att röra sig fritt, säger Zdenka Sramkova som är tillgänglighetskonsult på Add Access Sweden AB, ett medlemsföretag i branschorganisationen Svensk Tillgänglighet.
Zdenka är certifierad sakkunnig i tillgänglighet samt valideringsansvarig inom Svensk Tillgänglighet. Hon arbetar med fysisk tillgänglighet på Add Access som erbjuder ritningsgranskning, besiktning, inventering, rådgivning och utbildning inom hela Sverige. Företaget jobbar både med nybyggnations- och ombyggnationsprojekt, där man stödjer uppdragsgivaren under hela processen från projektering till slutbesiktning.
- Alla i företaget är validerade enligt branschorganisationens valideringsnyckel. Vi utför även inventeringar av tillgänglighetsstatus i befintliga publika lokaler och på allmänna platser för att komma med förslag till förbättringar av tillgänglighetsstatus. Exempelvis granskar vi vårdlokaler i Region Stockholm enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningens krav, säger hon.
Om det i samband med uppdraget uppstår behov av insatser inom andra områden av tillgänglighet, som digital tillgänglighet, vet Add Access vem som kan hjälpa till, tack vare medlemskapet i Svensk Tillgänglighet.
Enkelt avhjälpta hinder i befintlig miljö
Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder, HIN, från 2003 säger att alla hinder mot tillgänglighet i offentlig miljö, som är enkla att åtgärda, måste åtgärdas. HIN gäller befintliga byggnader och reglerar både inne- och utemiljöer. I föreskriften definieras också vad som är publika lokaler.
Exempel på enkelt avhjälpta hinder är små nivåskillnader, fast inredning, avsaknad av kontrastmarkeringar eller skyltar, förbättringar av ljud- eller ljusmiljö och utformning av parkeringsplatser samt lekplatser.
- Föreskrifterna i HIN kan ses som en slags nödlösning för att rätta upp gamla brister, säger Zdenka.
Att arbeta med fysisk tillgänglighet betyder bland annat att granska ritningar inför bygglov utifrån utformningskrav. Inför byggstarten skapar man en tillgänglighetsbeskrivning som omfattar anvisningar för projektdelar som påverkar tillgängligheten men inte framgår av bygglovsritningarna.
- Processen kan ta tid, speciellt vid ombyggnationsprojekt, då det kan vara svårt att hitta funktionella lösningar. Jag ser efter om resultaten motsvarar dem som angavs i tillgänglighetsbeskrivningen och kollar även om utformningen överensstämmer med den godkända ritningen, säger hon.
Detaljerad kontroll
Vid slutbesiktningen handlar det om att kolla detaljer, såsom att det är minst 70 centimeter mellan manöverdon och hinder, att det finns kontrastmarkering av utstickande delar, av glasade ytor, trappor med mera. Men även belysning, skyltning och annat som inte kan utläsas ur ritningen, men har diskuterats innan startbeskedet, kontrolleras. Felaktigheter måste åtgärdas, till exempel om inte alla trappsteg är lika höga eller inte är markerade med en början och ett slut.
- Är det nedersta trappsteget lägre än de övriga så är det absolut inte en bagatell för personer med en funktionsnedsättning, säger Zdenka.
Även personer utan funktionsnedsättningar gynnas när tillgänglighetskrav uppfylls, påpekar hon. Människor anpassar sina steg efter det första trappsteget och ojämnheter kan orsaka olyckor. En ramp är bra både för personer med rullstol och personer med resväskor eller barnvagnar.
- Personer med funktionsnedsättningar är ofta väldigt aktiva och har stor potential. Självklart finns det också krav på att alla nya arbetsmiljöer ska vara tillgängliga, med undantag för några få arbetsplatser, där arbetet kräver full fysisk förmåga, säger hon.
”Följ regelverket, slipp merkostnader”
Förutom publika lokaler och allmänna platser ska bostäder i flerbostadshus, gemensamma utrymmen och bostadskomplement vara tillgängliga för alla. Även i familjehus med upp till två lägenheter ska entréplan vara tillgängligt och omfatta alla bostadsfunktioner.
- Att alla kan använda den fysiska miljön på ett likvärdigt sätt är en självklarhet, som uppnås om tillgänglighetsregelverk tillämpas fullständigt och på ett ansvarsfullt sätt. Jag rekommenderar därför alla som projekterar att ta kontakt med experter som är inriktade på tillgänglighet, alternativt att ha allt som gäller fysisk tillgänglighet i huvudet eller på papper. Vi har ett bra regelverk i Sverige. Följer man det bör det inte bli fel och man slipper merkostnader, säger hon.
Zdenka har inte alltid arbetat med tillgänglighet. Hon är utbildad filolog i Tjeckien, med en teknisk utbildningsbakgrund. När hon flyttade till Sverige 1988 jobbade hon inom restaurang i flera år, men omskolade sig efter en bilolycka där hon drabbades av en nackskada.
- Det resulterade i att jag fick vissa fysiska begränsningar. Eftersom jag hade personlig erfarenhet – både från min skada och min pappa som blev förlamad och därefter fast i sin lägenhet – valde jag att bli tillgänglighetskonsult. Jag var – och är – övertygad om att detta är ett framtidsyrke, säger hon.
Den demografiska omvandlingen medför ett ökande antal äldre. Vi kommer att höra och se sämre, få ont i lederna och uppleva sämre balans. Olyckor och sjukdomar kan drabba, där personer blir beroende av att deras omgivning är tillgänglig och inte hindrande.
- Funktionshinder uppstår när omgivningens krav överstiger individens förmåga. Systematiskt tillgänglighetsarbete minskar gapet och möjliggör delaktighet för alla. Om man tänker rätt från början underlättar man livet för alla, säger hon och avslutar med att varmt rekommendera arbetet som tillgänglighetskonsult.
- Man måste ha ett visst tekniskt anlag och kunna leva sig in i andra personers villkor som tillgänglighetskonsult. Det är också viktigt att vilja hålla sig uppdaterad eftersom det händer otroliga saker inom tekniska hjälpmedel och förändringar i regelverk är vanliga. Varje lokal är olik en annan. Den dynamiken är tilldragande.
Fakta
Krav på tillgänglighet finns inom områdena samhällsplanering och byggd miljö (fysisk tillgänglighet), transporter, information och kommunikation. Det finns dessutom verksamhetsinriktade krav. Regelverket strävar efter generell tillgänglighet.
Ett fysiskt hinder uppstår temporärt när den fysiska miljön inte är anpassad efter den fysiska personens behov. Standarden för tillgängliga bostäder, SS 914221:2006, innehåller tydliga illustrationer med mått för de tre tillgänglighetsnivåerna: normalnivå, höjd nivå och sänkt nivå. Plan- och bygglagen, Plan- och byggförordningen och Boverkets byggföreskrifter, tillsammans med Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter, är styrande. För befintlig arbetsmiljö är arbetsgivaren ansvarig. För nya byggnader och ändringar har byggherren det yttersta ansvaret. Regler för fysisk tillgänglighet återfinns också i handboken ”Bygg i kapp”.
