Även svagt trafikbuller orsakar sämre arbetsprestation

I den snabbt ökande förtätningen av våra städer bygger vi i omedelbar närhet till vägar och trafik­leder, mark som för bara ett decennium sedan ansågs otänkbar att bebygga. Att buller kan vara negativt för människors hälsa är känt, men ny forskning från Chalmers visar att koncentrationsförmågan kan påverkas betydligt av trafikbuller på så låg nivå som 40 decibel – vilket motsvarar en vanlig bakgrundsljudnivå i exempelvis kontorsmiljöer och kök.

Av: Johanna Wilde  |  Foto: Chalmers tekniska högskola

I ett labb på Chalmers har forskare vid  avdelningen för teknisk akustik gjort en studie där försökspersoner genomfört  koncentrationstester med bakgrundsljud av trafikbuller. Försöks­personerna fick i uppgift att titta på en dator­skärm och reagera på vissa bokstäver och efteråt skatta sin upplevda arbetsbelastning. Studien visar att försökspersonerna både fick betydligt sämre resultat på prestationstestet, och upplevde arbetsuppgiften som svårare att genomföra, med trafikbuller i bakgrunden.

– Det som är unikt med studien är att man kunnat påvisa försämrad prestation vid buller­påverkan vid så låg ljudstyrka som 40 decibel, vilket exempelvis motsvarar vanlig bakgrunds­ljudnivå i kontorsmiljö eller i ett kök, säger Leon Müller, doktorand vid avdelningen för teknisk akustik, institutionen för arkitektur och  samhällsbyggnadsteknik.

Bakgrundsljudet bestod av två olika ljud­ sekvenser som simulerade en lastbil som kör förbi på tio meters avstånd respektive femtio meters avstånd. Båda sekvenserna hade ställts in så att de gav en toppljudstyrka på 40 decibel i rummet.

– Sekvensen som simulerar ljud från det  närmare avståndet, alltså där ljudnivån  förändras kraftigt medan ett fordon kör förbi, upplevdes oftast som mer störande av försökspersonerna. Det har att göra med att trafik på längre avstånd generellt upplevs som en mer konstant ljudbild, säger Leon Müller.

BOSTÄDER BYGGS NUMERA NÄRMARE TRAFIKLEDER
De nya resultaten förstärker en redan  problematisk bild av hur trafikbuller  påverkar hur vi mår och hur vi presterar. Under  senare år har nämligen avståndet mellan  trafikleder och nybyggda bostäder i svenska städer  tillåtits  krympa, en trend som också kan ses  internationellt.

Wolfgang Kropp, Chalmersprofessor i teknisk akustik som forskat på bland annat trafikbuller under många år, menar att uppluckringen av byggregler har lett till att problemen förvärrats.

– För att få bukt med bostadsbristen fattades 2015 och 2017 beslut för att förenkla och göra planprocesser mer likvärdiga över landet. Då­varande bullerkrav sänktes eftersom de sågs som ett hinder för de 100 000 bostäder man ville bygga, och effekten av det är att vi nu  bygger invid tungt trafikerade trafikleder utan att man tagit tag i trafikbullerproblematiken, säger  Wolfgang Kropp.

I regelverken för var man får bygga utgår man, lite förenklat, ifrån medelnivån på buller utomhus över en 24­timmarsperiod, vilket alltså inte fångar in enskilda passager. Forskning tyder också på att de lågfrekventa topparna i bullret inomhus, som inte heller fångas in av nuvarande regler, är svåra att undgå och dessutom upplevs mer störande och därmed påverkande på hälsan.

bild
"Beräkningarna på olika typer av fasader visar att det är svårt att åstad­komma goda inomhusljudmiljöer nära trafikerade vägar. Att sänka 
 hastigheten är heller inte någon lösning eftersom beräkningar visar att buller exponeringen inomhus rent av kan öka när körhastigheten är nedsatt.” Foto: Lilian Velet/Unsplash

SÄNKT FART FÖR FORDON KAN GE ÖKAD BULLEREXPONERING INOMHUS
Jens Forssén, biträdande professor i teknisk akustik på Chalmers, har i en studie gjort  modelleringar av lågfrekvent ljud som visar att det framför allt är tung trafik i låg hastighet som ger upphov till lågfrekvent buller som det är svårt att få bukt med, trots god isolering och täta fönster – och trots att man byggt i enlighet med byggnormer och riktvärden för buller.

– Beräkningarna på olika typer av fasader  visar att det är svårt att åstadkomma goda inomhus­ljudmiljöer nära trafikerade vägar. Att sänka hastigheten är heller inte någon lösning efter­som beräkningar visar att bullerexponeringen inomhus rent av kan öka när körhastigheten är nedsatt, säger Jens Forssén.

SENT IN I PLANPROCESSEN
Han anser att buller och ljudmiljö är faktorer som ofta kommer in för sent i planprocessen, vilket gör att man går miste om fördelar man kunnat få om man från början planerat för att nyttja platsen så bra som möjligt ur ett buller­perspektiv.

Forskarna är också eniga om att det som  skulle ge bäst effekt vore att undvika att förtäta på  platser där trafikbuller får för stor påverkan på hälsa och välmående. ■

bild