Vad finns det för möjligheter att omvandla lokaler till bostäder? Det är en fråga som ska IVL Svenska Miljöinstitutet nu ska undersöka tillsammans med Skanska och Lunds tekniska högskola i det nya forskningsprojektet Bostadisering – cirkulärt, hållbart, levande, som utgår från Göteborg.
Behovet av bostäder i Sverige är stort. I Göteborg finns till exempel ett aviserat ett behov av 80 000 nya bostäder till år 2035. Samtidigt har staden mål om att ligga nära noll i klimatpåverkan till 2030. Hur ska det gå ihop? Att bygga nya bostäder kostar både pengar och resurser och leder dessutom stora klimatutsläpp och avfall.
– Det finns en stor målkonflikt i dag mellan det växande behovet av nya bostäder och det akuta behovet av att minska utsläppen. En viktig parameter för att lösa detta är att titta närmare på hur vi kan optimera det som redan är byggt, för att minska nybyggnation, säger Anna-Maria Blixt som arbetar i stadsbyggnadsgruppen på IVL.
Många städer är i en pågående omvandlingsfas; urbanisering av stadskärnor leder till att industrier flyttas, informationssamhället växer och lokalbehovet förändras. E-handeln blir alltmer betydande med färre butiker, outnyttjade lokaler och ökad otrygghet i stadsmiljöer som följd. Det finns därför ett praktiskt behov av att förbättra nyttjandegraden av byggda ytor i städerna.
– Genom att utgå från befintliga byggnader för att möta behovet av de bostäder som efterfrågas kan klimatpåverkan, resursuttag och avfallsmängder minimeras. Att optimera byggnadsbeståndet och öka användningen av befintliga lokaler innebär också större möjligheter att bevara kulturvärden och möjliggör för mer levande och trivsamma städer, säger Ulla Janson från Lunds tekniska högskola.
Syftet med projektet är att ur ett entreprenörperspektiv undersöka vad det finns för hinder och möjligheter för att skala upp ”bostadiseringen” i dagsläget, utifrån aspekter som lagstiftning och krav, affärsmöjligheter och nyttjandegrad av befintligt bestånd. I studien kommer man att utgå ifrån Göteborg som fallstudie för att undersöka dessa frågor som sedan kommer att lyftas in i en nationell kontext.
– Vi tror att bostadisering är ett av flera bra sätt att skapa fler bostäder, och vill bidra till branschens kunskap och städers utveckling genom forskningsprojektet, säger Peter Fredriksson på Skanska.
– Projektet sätter fingret på det tankeskifte vi står inför när vi nu rör oss mot ett mer systemiskt synsätt på hur en stad ska fungera där vi först och främst utgår ifrån det redan byggda innan vi bygger nytt. Det är utmanande ja, men intresset för frågorna är stort och med de kraftfulla och ambitiösa aktörerna som sitter i referens- och styrgruppen känns det som absolut allt är möjligt, säger Anna-Maria Blixt.