Boverkets projekt Möjligheternas byggregler som ska reformera byggreglerna går snart in på sitt sista år. Detta kan ses som en slutspurt i en lång process. Reformen är den största som gjorts på flera decennier och projektets mål är att byggreglerna ska bestå av färre regler, vara formulerade som funktionskrav och endast innehålla bindande föreskrifter. Tanken är att reformen ska bidra till ett snabbare och mer kostnadseffektivt byggande.
AV: NADINE JONES | FOTO: ERIK UNDÉHN | SAMUEL UNÉUS
"Tanken med sektorsnormerna är att de ska effektivisera byggandet och säkerställa kvalitet och förutsägbarhet.”
En bärande tanke i projektet med reformen är att byggbranschen själv ska ta ett större ansvar för regeltillämpningen vid byggnationer, det som Boverket tidigare reglerat genom allmänna råd. Svenska institutet för standarder, SIS, tog tidigt en aktiv roll i detta arbete och genom dialog med Boverket kom man fram till vilka allmänna råd som kunde utformas som standarder. Det arbetet fortskrider.
Men det verkar som om branschen inte riktigt tror att SIS kan leverera allt det stöd som behövs i byggprocessen. Man har därför genom organisationen IQ Samhällsbyggnads initiativ Samhällsbyggandets Regelforum påbörjat ett arbete för att möjliggöra en process för att ta fram sektorsnormer. Tanken med sektorsnormerna är att de ska effektivisera byggandet och säkerställa kvalitet och förutsägbarhet.
FÖRSLAGET HAR BRISTER
Ett förslag på hur sektorsnormerna ska tas fram skickades ut på remiss i januari i år. Brandskyddsföreningen har som remissinstans tagit del av förslaget och välkomnar idén om att harmonisera framtagande av sektorsnormer som kan accepteras av branschen och myndigheter. Förslaget har dock brister.
Den största oron för framtagning av sektorsnormer handlar om konsekvensanalyser. Regelforum vill införa omfattande konsekvensutredningar för sektorsnormerna vilket skulle kunna medföra att kostnaderna för framtagning av sektorsnormer blir stora. Risken finns att endast företag, organisationer eller branscher med starka finansiella intressen kan ta fram sektorsnormer.
Det måste därför bli tydligare i strategin om förutsättningarna för konsekvensutredningarna. Normalt finns inga krav på omfattande konsekvensutredningar vid framtagandet av standarder inom SIS och den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN. Frågan är varför det behövs så omfattande utredningar för just sektorsnormer?
Förslaget med sektorsnormer är en viktig pusselbit för att ansvarsmodellen i Möjligheternas byggregler ska fungera. Det är därför viktigt att ramar, ansvar och förutsättningar för normerna tydligt klargörs.
FLERA KLARGÖRANDEN BEHÖVS
Brandskyddsföreningen har stor erfarenhet av att ta fram och förvalta regelverk inom brandskyddområdet. Dessa regelverk är väl etablerade i branschen och borde därför ingå i systemet med sektorsnormer. För att Brandskydds föreningens regelverk ska kunna ingå i systemet måste följande punkter klargöras i strategin.
”Förslaget med sektorsnormer är en viktig pusselbit för att ansvarsmodellen i Möjligheternas byggregler ska fungera.”
1. Frivilliga sektorsnormer kan snedvrida konkurrensen, genom att byggherrar kan bortse från kostnadsdrivande åtgärder i normerna.
2. Olika sektorsnormer som tillämpar samma paragrafer i byggreglerna kan ange olika acceptanskriterier, vilket kan skapa osäkerheter i tillämpning av byggreglerna.
3. De förslag till konsekvensutredningar som anges i förslaget är i grunden positivt. Omfattningen av dessa utredningar kan dock bli stora och kostsamma och en finansierings modell för framtagande av sektorsnormer bör därför utredas.
4. Det är otydligt hur kraven för sektors normer kommer att tolkas och man bör införa en instans för godkännande av normerna. Risken är annars att företag med särintressen kan producera egna sektorsnormer och på så vis snedvrida konkurrensen.
5. Det framgår inte hur representativitet ska behandlas. Även om representativiteten är god i en grupp kan företag med särintressen trots detta driva igenom förslag som snedvrider konkurrensen.
6. Det framgår inte hur remisser ska behandlas. Även om eventuella remissvar är kritiska till en sektorsnorm kan företag med särintressen ändå driva igenom förslag som snedvrider konkurrensen.
7. Det är otydligt vilket ansvar Regelforum åtar sig genom att initiera och förvalta arbetet med sektorsnormer. För att inte skapa osäkerhet i tillämpningen av byggreglerna borde Regelforum därför ta på sig ansvaret för sektorsnormerna.
8. Begreppet sektorsnorm bör också skyddas. Om namnet kan användas fritt, även om inte kriterierna för framtagande är uppfyllda, kan detta leda till att företag med särintressen kallar sina instruktioner för sektorsnormer vilket även här kan leda till snedvriden konkurrens.
9. Sektorsnormer bör inte endast ange hur en viss paragraf kan uppfyllas utan också hur lösningen ska underhållas och kontrolleras över tid. Hur arbetet på plats (installation, montering, säkerställande av funktionalitet mm.) ska kvalitetssäkras bör också ingå. ■