Klimatet förändrar sig och bäst att planera för det värsta. Ju mer förberedda vi är på hur översvämningar och extrem hetta påverkar stadsmiljöer, desto bättre kan vi förebygga.
I projektet Muklis, Multifunktionell urban klimatanpassning i samverkan, arbetar Västerås stad med Stockholms stad, region Stockholm, Stockholms universitet och RISE för att tillsammans hitta bästa möjliga sätt att minska riskerna för påverkan på grund av översvämningar vid extrema skyfall.
-Utöver en riskbedömning är det här även en juridisk avvägning, säger Jonas Althage på Stockholms stad. Vi kan exempelvis se på Kungsholmen att kritisk infrastruktur kommer påverkas av översvämningar.
Avleda eller fördröja vatten
Enklast och mest kostnadseffektivt för kommunen att hantera riskerna för infrastrukturen är sannolikt att bygga en mur kring den. En sådan åtgärd har ingen effekt för kringliggande fastigheter och egendom. För att reducera riskerna för dessa behöver man istället kunna avleda eller fördröja och magasinera mer vatten, så det inte skapar översvämning till att börja med. En sådan lösning skulle även kunna skydda infrastrukturen, men är mycket mer kostsam, och kommunen kan inte motivera den kraftigt ökade kostnaden för att hjälpa individuella privata fastighetsägare. Detta gör att kommunen noga måste se över sina skyldigheter, och investera i skyddsåtgärder som att man uppnår sina mål och samtidigt följer lagstiftningen.
Sara Janhäll, senior forskare på RISE, är inne på samma resonemang:
- Idag försvåras det nödvändiga samarbetet mellan de som är verksamma kring områden som berörs genom brister i förståelsen för olikheter mellan olika aktörernas mandat och målbild, samt att de juridiska frågorna är svåra att överblicka. De juridiska frågorna är centrala att lösa för att hitta en framgångsrik väg framåt och kunna förebygga så mycket vi kan i dagens urbana miljö. Det här är viktigt för alla kommuner i Sverige, särskilt vid våra kuster.
Västerås stad deltar i projektet med den nya hållbara stadsdelen Sätra. Det handlar om att omvandla en åker till ett bostadsområde med cirka 2000 bostäder. För att hantera dagvattnet projekterar man nu en vattenpark som ska fungera som både en dagvattenhantering och en social träffpunkt i området. Det finns också noggrann planering för mindre och större översvämningar där infrastruktur och byggnader ska klara sig utan skador med tillkommande översvämningsytor både i området och i närliggande områden. Här begränsas utmaningarna av att antalet aktörer på ytan är avgränsat.
Miljardbelopp efter översvämning
I Stockholms innerstad finns stora risker för översvämningar vid kraftiga skyfall. Det finns planering att fördröja vattnet från Jarlaplan och nedströms mot Berzelii park. Det viktiga är att fördröja vattnet med olika magasinslösningar med gröna stråk för att inte allt vatten ska forsa längs mot Nybroviken.
-Det är en komplicerad bedömning, säger Jonas Althage. Vi behöver både fördröja vattnet och öka flödeskapaciteten ut i Nybroviken för att hantera alla risker. Det innebär stora investeringar som man inte omedelbart ser effekten av. Däremot går stora värden förlorade vid ett kraftigt skyfall med efterföljande översvämningar. Vi vet att det här kan hända, inte minst efter översvämningarna i Gävle sommaren 2021 där direkta ekonomiska värden för miljardbelopp gick förlorade och kommunkoncernen själv drabbades av kostnader för över 300 miljoner kronor.
-Det bästa med projektet Muklis är att vi tillsammans med olika aktörer kan titta på dessa frågor, säger Sara Janhäll. Vi kan hitta lösningar gemensamt eftersom vi har olika perspektiv. Olika lösningar för att förebygga översvämningar kan byggas in i stadsmiljön och skapa en trevlig grönyta, park eller annan plats för samvaro. Ökad mängd vegetation kan också påverka luftkvalitet och bullernivåer. Åtgärderna behöver inte synas och inte störa utan tvärtom tillföra ökade värden.