Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Sveriges Allmännytta och Kommuninvest tagit fram en vägledning för hur fastighetsägare och byggentreprenörer kan minska klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation.
AV: AMANDA HARDWICK | FOTO: PRESSFOTO
– De allmännyttiga bostadsbolagen som årligen gör inköp för 180 miljarder kronor, varav mycket går till renovering och ombyggnad, har en unik möjlighet att vid användande av denna vägledning skapa betydande klimatnytta, säger Magnus Ulaner, ansvarig för Allmännyttans Klimatinitiativ.
Åtta fastighetsägare, varav fyra från Allmännyttan, har tillsammans med byggentreprenörer och konsulter deltagit som testpiloter i projektet. Varje pilotprojekt har genomfört klimatberäkningar för varsitt renoverings eller ombyggnationsprojekt. Utifrån deras erfarenheter har sedan IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en vägledning med tillhörande beräkningsanvisningar för att ställa upphandlingskrav vad gäller klimatpåverkan vid renovering och ombyggnation.
– Kunskapsläget gällande klimatpåverkan från renovering och ombyggnation är betydligt lägre än för nybyggnation. Vi hoppas att denna väg ledning ska höja kunskapen i branschen och att fler börjar ställa krav på klimatberäkningar även för denna typ av projekt, säger Åsa Thrysin, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
KUNSKAPSHÖJNING I OMBYGGNADSPROJEKT
– Deltagandet har gett oss en kunskapshöjning som kan utveckla oss i kommande ombyggnadsprojekt. Vi har lärt oss mycket av varandra i arbetsmöten med olika yrkesroller och aktörer och vi har lärt oss av resultatmötena med de andra piloterna, säger Tina Appelqvist, klimat och miljöansvarig hos Helsingborgshem.
Utöver byggprojektens initiala klimatpåverkan har även klimatpåverkan från driftenergin analyserats. En slutsats från projektet är att det är svårt att ställa krav på detta då det finns många antaganden och osäkerheter i dessa analyser.
– Idag finns det ingen samsyn kring val av klimatdata för el och fjärrvärme samt scenarier för hur klimatpåverkan från dessa utvecklas över tid. Gemensamma riktlinjer behövs för att kunna ställa krav på det, säger Åsa Thrysin.
Projektet fortsätter delvis under våren 2023 för att utveckla kriterier för grön finansiering av renoverings och ombyggnationsprojekt. På så sätt vill man skapa incitament för branschen att skärpa sina åtgärder.
– De nya lånekriterier som nu utvecklas betonar både vikten av konkreta åtgärder och att använda upphandling som styrinstrument. För större ombyggnationsprojekt är avsikten att klimatkriterier ska användas vid tilldelning av anbud, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest. ■