HBV, de allmännyttiga bostadsbolagens inköpsfunktion, upphandlar dörrar för 90-100 miljoner kronor och om året och portar för cirka 15 miljoner kronor. De ramavtal, som tecknas med leverantörerna, löper i fyra år. Från dessa avtal gör bostadsbolagen sedan avrop (köp). Utbudet, inte minst av dörrar, är stort. Ibland krävs det därför konsulthjälp för att hitta rätt lösning.
AV: C-G HANBERG | FOTO: STEFAN NILSSON | MATTHIAS GRANBERG | MARIA BORG, GARAGEPORTSPECIALISTEN
Totalt har allmännyttan runt 900 000 lägenheter. Så det finns några miljoner dörrar som ofta byts ut vid renoveringar. Det byggs också många nya bostadsfastigheter i allmännyttans regi.
–HBV har ramavtal med leverantörerna Daloc, Secor, Teckentrup, Svenska Skydd och Beijer Byggmaterial, berättar Elin Erwid, inköpsstrateg för ramavtalet Säkerhetsdörrar på HBV.
Hon upphandlar säkerhetsdörrar och dörrar för allmänna utrymmen som källarförråd.
–Dörrarna levereras kompletta med trycken, vred och låshus och andra tillbehör, säger Elin Erwid.
Behovet och försäkringskraven är styrande faktorer vid upphandlingen. Ibland krävs brandklassade dörrar. Det finns olika brandklasser, beroende på hur lång tid dörren ska stå emot en brand. Brandklassningen styrs av Boverkets byggregler, BBR 5. Ytterdörrar och portar måste ha en CE-märkning av brandegenskaperna. CE-märket står för hälsa, miljö och säkerhet. Det betyder att tillverkaren eller importören lovar att varan uppfyller de säkerhetskrav EU ställer för just den produkten.
Dörrar en hel vetenskap
Det finns en mångfald av dörrar för olika användningsområden. Dörrarna kan till exempel vara av trä, glas och stål. Leverantörerna har guider på hemsidan som gör det enklare att hitta rätt i det stora utbudet.
Vilka dörrar som lämpar sig bäst varierar, beroende på var dörren ska sitta. Det kan vara traditionella massiva kontorsdörrar, kraftiga säkerhetsdörrar till lägenheter, röntgendörrar till sjukhus, dörrar med extra god ljuddämpning i studior och samtalsrum. Eller varuhusfasader med integrerade entréer av glas och stål. Det kan också handla om dörrar för lokaler med höga krav på personsäkerhet och en snabb utrymning vid en brand.
Att välja rätt dörr kräver ofta expertkunskap.
–Det kan därför vara klokt att ta hjälp av en konsult med kravställningen inför en dörrupphandling om kunskapen inte finns "in-house", säger Elin Erwid.
Upphandlar även garageportar
–Vi har leverantörsavtal för vipportar, slagportar och takskjutportar. Takskjutporten är gjord av flera segment och rullas därför smidigt upp i taket och är den som mest efterfrågas idag. Portarna upphandlas med dörrautomatik och installation, berättar, säger Emelie Färninger, inköpsstrateg för ramavtalet Garageportar på HBV.
HBV har täta kontakter med Portgruppen, en branschorganisation för tillverkare och distributörer av portar.
–Portgruppen ger oss tips och råd om vad vi bör tänka på i vår kravställning mot leverantörerna. Det kan handla om standarder eller portens hållfasthet, säger Emelie Färnnger.
Vipporten är vanlig i äldre garage.
–Den har en enkel konstruktion och är också relativt lätt att underhålla, säger Emelie Färninger.
Fjädersystemet gör det möjligt att vid öppning skjuta, eller “vippa” upp porten i taket.
Slagporten har också hängt med länge. Den består av två dörrar som manuellt öppnas utåt. Nackdelen är att man vintertid måste röja bort snön framför porten för att kunna öppna den.
Det finns även andra porttyper, bland annat motordrivna snabbrullportar. De passar enligt Assa, som säljer sådana portar, bäst för intensiv drift under krävande förhållanden. Porten kan då förbättra effektiviteten, säkerheten och hygienen i tillämpningar med hög öppnings- och stängningsfrekvens som tillverkning, kylförvaring och renrum.
Hållbarheten viktig
–Vi har ramavtal med Garageportexperten Sverige AB och AB Skånefabriken. Men vi ser gärna att fler porttillverkare tillkommer för att öka utbudet, säger Emelie Färninger.
Hållbarheten är viktig av klimatskäl.
–Det handlar bland annat om att välja produkter, där materialet har låg miljöbelastning och helst kan återvinnas. Miljövänliga transporter är också viktiga. Bilarnas bränslen får därför inte enbart vara fossila, säger Emelie Färninger.
