Ramboll uppskattar att bolaget år 2030 kommer att ha minskat CO2-utsläppen från sina nybyggnadsprojekt med 2,5 miljoner ton/år jämfört med 2021. Minskningen motsvarar de totala årliga CO2-utsläppen från 275 000 svenskar, och går i linje med World Green Building Councils rekommendationer om att halvera utsläppen från byggindustrin.
Ramboll vill driva på byggbranschen i en mer klimatorienterad riktning. Företagets byggverksamhet designar varje år cirka 10 miljoner nybyggda kvadratmetrar världen över, vilket motsvarar att årligen bygga en stad något större än Västerås. Det innebär att bolaget har stora möjligheter att påverka nybyggnation i samhället och sprida kunskap om hållbar design.
Nu har Ramboll satt som mål att halvera CO2-utsläppen från nybyggnadsprojekt till 2030 genom att arbeta med koldioxidavtrycket från byggmaterial, det som brukar kallas för inbäddad koldioxid (embodied carbon), dvs. de växthusgaser som släpps ut under byggmaterialens livslängd. Ramboll kommer också att arbeta för att minska utsläppen från den råvaruutvinning, transport, produktion, konstruktion, byggnadsanvändning och demontering som ingår i byggprojekt. Idag står koldioxidavtrycket från byggmaterial - den inbäddade koldioxiden - för 11 % av de globala CO2-utsläppen och uppgår vanligtvis till 600 kg CO2 per kvadratmeter under en byggnads livslängd.
– Idag är de flesta nya byggnader i EU utformade som nästan nollenergibyggnader och den lilla energi som används i byggnaderna kommer snart att vara CO2-neutral. Med andra ord kommer framtidens byggnader att släppa ut minimala mängder CO2 när de väl är byggda. Men det finns fortfarande stora utsläpp från produktionen av de material som används i byggandet och det kommer vi att ta ett helhetsgrepp kring, säger Börje Eriksson, chef för Rambolls byggverksamhet i Sverige.
Från 2022 har Ramboll därför börjat beräkna inbäddat koldioxid på alla nybyggnadsprojekt som är större än 1000 kvadratmeter, även när kunderna inte efterfrågar det. Det finns goda skäl att fokusera på materialval och de aktiviteter som sker innan och under uppförandet av en ny byggnad.
– Som ett exempel kan jag berätta om en ny kontorsfastighet som vi arbetar med i Stockholmsområdet. Där har vi haft ett tätt samarbete med betongleverantören och därmed kunnat använda så kallad ”grön betong”, med lägre CO2-avtryck än konventionell betong, i alla platsgjutna konstruktioner. Tillsammans med beställaren har vi planerat om delar av fastigheten vilket har möjliggjort grön betong i större delar av den. Vi har också arbetat med själva grundläggningen för att minska behovet av schaktning och transporter. Allt som allt har projektet avsevärt lägre CO2-avtryck än om vi inte hade styrt så tydligt mot målet att minska utsläppen från nybyggnation, berättar Börje.
Trädesign minskar byggmaterialets koldioxidavtryck med minst 30 %
Ett annat exempel på minskade CO2-utsläpp är Kaj 16 i Göteborgs, ritad av Dorte Mandrup, där Ramboll har varit byggnads- och geoteknisk ingenjör under byggnationen. Byggnaden på 37 500 kvadratmeter kommer att rymma kontor, lägenheter, handel, restauranger och kultur. Ambitionen är att uppnå LEED Platinum som är den högsta möjliga hållbarhetscertifieringen inom den amerikanska standarden LEED.
I projektets mycket tidiga skeden skapade Ramboll 17 olika modeller av byggnaden utifrån olika byggmetoder. Modellerna bedömdes utifrån sina totala CO2-utsläpp tillsammans med andra kundönskemål som byggnadens vikt och takhöjd. Valet föll på en betongkärna med de bärande konstruktionerna i trä. Genom att använda trä minskar CO2-utsläppen från byggnadsmaterialen med minst 30 % jämfört med om det byggts helt i betong.
Genom att upprätta en CO2-budget, som komplement till projektets kostnadsbudget, är det enkelt att göra kloka val kring byggnadens utsläpp redan på ritbordet.
– Om du hamnar över budget kan du gå tillbaka och ändra några av dina beslut. Vi har sett att vi genom att hantera en koldioxidbudget från start kan minska koldioxidutsläppen från byggnation med 30 % utan att det blir dyrare, säger Börje Eriksson.
Utöver den stora CO2-minskningen från materialvalet så återanvänder projektet även material från befintlig byggnad på platsen, och från andra byggnader. Målet är att all betong från den tidigare byggnaden på platsen ska återanvändas i Kaj 16 och att allt armeringsstål i byggnaden ska vara återvunnet stål.
Större andel återvunnet material i framtidens nybyggen
Att arbeta med en ökad andel återvunna material kommer att vara centralt för framtidens nybyggen, inte bara för att minska CO2 utan också för att undvika kostnader. Idag ökar kostnaderna stadigt för flera byggmaterial och materialråvaror.
– Det kan ses som bekymmersamt att priserna på material ökar men jag tycker istället att vi ska se det som en drivkraft för att arbeta mer med återvunnet material. Det går att göra och det innebär ju att CO2-minskningar inte blir en dyr eftergift inom ett byggprojekt. Istället blir det en viktig del för att projektet ska kunna gå i mål enligt både ekonomisk budget och CO2-budget, säger Börje Eriksson.
Fakta om byggbranschen
• För att möta växande befolkningstillväxt måste det globala byggnadsbeståndet år 2060 utökas med 230 miljarder nybyggda kvadratmeter, enligt Global Alliance for Buildings and Construction (www.globalabc.org). Det är som att behöva bygga lika många byggnader som det idag finns i Storbritannien – varje år.
• Idag står den globala byggindustrin för nästan 40 % av världens CO2-utsläpp årligen. 28 % av utsläppen kommer från driften av byggnader, till exempel energiförbrukning för värme, kyla och ljus. De återstående 11 % kommer från det inbäddade koldioxid som finns i byggmaterialet, enligt UNEP och Global Alliance for Buildings and Construction.