Hur stor klimatpåverkan kommer människors resor till och från ett nybyggt område att generera – och hur kan vi planera mer klimatsmart? Göteborgsregionen har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram ett GIS-baserat verktyg som kan användas vid planering av nya bostäder och verksamheter.
– Det här hjälper kommunerna att analysera vad den tänkta lokaliseringen av bostäder, arbetsplatser, handel med mera får för effekt. Verktyget räknar ut mängden persontransporter till och från ett område samt det koldioxidutsläpp och energianvändning som resorna ger upphov till, säger Tomas Wisell, transportforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Hållbarhetsverktyget är i första hand tänkt att användas när nya bostadsområden ska byggas men kan även användas vid förtätning. Det inkluderar alla typer av personresor, så väl pendling till jobb och studier som fritids- och besöksresor. Det finns också en tilläggsmodul i verktyget som kan användas för att göra olika scenarier. I den kan användaren lägga in egna mål för utsläpp och energianvändning för framtida år och se vad som krävs för att dessa mål ska uppnås.
– Syftet är att förbättra kommunernas möjlighet att synliggöra klimateffekter av planerad bebyggelse och bistå med kompletterande analyser som kan stärka argumenten för en viss exploatering eller lokalisering. Det ger kommunerna bättre förutsättningar att planera i linje med regionala överenskommelser och att nå nationella och internationella klimatmål. Till det hör även att skapa en regional samsyn som kan bidra till en gemensam transporteffektiv utveckling, säger Emmy Nicander på Göteborgsregionen.
Beräkningsmodellen använder sig av ett stort antal olika källor, geografiska data, resedata och faktorer för koldioxidutsläpp och energi. Verktyget beräknar koldioxidutsläpp och energianvändning över tid (år 2020-2050). Nuvarande verktyg är anpassat för Göteborgsregionen men modellen är generaliserbar även för andra regioner i Sverige.
– Användarvänligheten har varit central. Verktyget ska kunna användas av planerare utan kunskaper i GIS. Det är även viktigt att resultaten enkelt ska kunna förstås och kommuniceras, säger Tomas Wisell.
Hållbarhetsverktyget utvecklades i det treåriga projektet Digitalt verktyg för hållbara och transporteffektiva stationssamhällen – Hållbarhetsverktyget, som finansierades av Energimyndigheten.