Under det senaste decenniet har tusentals hus med så kallade enstegstätade putsfasader med bakomliggande isolering och träregelstomme visat sig ha avsevärda fuktskador och mögelangrepp. Av praktiska och ekonomiska skäl uppstår betydande svårigheter när man ska reparera sådana ytterväggar och byta alla ingående material som skadats. Kostnaden för att avhjälpa felen ligger i miljonklassen för till exempel ett småhus. Trots en dom i Högsta domstolen i december 2015 till husägarnas fördel har oväntat få rättstvister ännu avgjorts. Däremot pågår många försök till förlikning och kompromisser, vilka ofta utfallit negativt för husägarna.
Till att börja med har branschen som helhet dessvärre inte insett riskerna med enstegstätade putsfasader på träregelstomme. Denna konstruktion kan möjligen fungera i teorin och kanske på låga hus med stora takutsprång. I flertalet fall är det dock uppenbart att metoden inte uppfyller de krav på säker teknisk funktion som måste vara en självklarhet för produkter som hus som ska ha en livslängd på 100 år eller mer. Orsakerna till de skador som noterats är förutom den teoretiskt tveksamma uppbyggnaden i hög grad även de brister både i arbetsutförande och detaljlösningar som konstaterats.
Utveckling och godkännanden i samråd med SP/Sitac
Nya material och konstruktioner måste omsorgsfullt uttestas innan de används i serieproduktion. Ska de användas i hela landet är det en fördel för byggföretagen och brukarna med certifiering (tidigare benämnt typgodkännande). Därvid granskas lösningarna av forskare och tekniskt sakkunniga vid universitet och certifieringsinstitut.
Vilka roller har SP/Sitac och tidigare Boverket haft? Materialindustrin och byggföretagen har utvecklat konstruktionen "enstegstätade putsfasader på träregelstomme" tillsammans med SP som genom sitt dotterbolag Sitac har certifierat konstruktionen och tidigare Boverket typgodkänt. Godkännandena lär baseras på expertutlåtanden bland annat av SP:s personal. Dessvärre är tillhörande handlingar sekretessbelagda, vilket försvårar bedömning av konstruktionernas funktion, inträffade skador och ansvarsfrågor.
Med hänsyn till faktiska förhållanden, inträffade skador och problem kan man fråga sig vem som egentligen har ansvaret för det inträffade? SP/Sitac och/eller byggföretagen? Eller någon annan? Har det statliga konsultföretaget SP erforderliga konsultansvarsförsäkringar?
Det märkliga är nu att SP gjort undersökningar där man fördömer konstruktionen och påtalar de tekniska brister som föreligger både teoretiskt och praktiskt.
Skadeinventeringar av SP och branschen
SP har med ekonomiskt stöd av branschorganisationer som SBUF och enskilda byggföretag undersökt ett stort antal hus med enstegstätade putsade fasader på träregelstomme och kommit fram till att mer än hälften av husen är skadade. Texten i de följande båda avsnitten baseras bland annat på rapporten ”Putsade regelväggar 2011. Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört” utgiven av SP.
De som besiktigat och godkänt hus med enstegstätade putsfasader på träregelstomme har inte haft kunskap om hur utförandet borde ha varit och vilka konsekvenserna kan bli av ett felaktigt utförande. I många fall har besiktningsmännen inte upptäckt några otätheter där läckagerisken är uppenbar även för en lekman. De entreprenörer som har uppfört byggnaderna har antagligen tyckt att monteringen av exempelvis fönsterbleck eller plåtdetaljer, antingen har varit godtagbar eller så har de inte gett sig tid att titta så noga att bristerna uppmärksammats.
Larm om skador och problem först efter många år
Först efter många års användning av konstruktionen i serieproduktion har SP larmat om en kraftigt ökande frekvens av skador och problem. Varför dröjde man så länge med detta? Och varför stoppade inte byggföretagen omedelbart användningen av de riskfyllda lösningarna sedan de första skadefallen blivit kända? Än idag finns företag som bygger med den ifrågasatta konstruktionen. Hus byggs dessutom om med begränsade och kortvariga åtgärder som till exempel tätningar med stora mängder fogmassor, vilka har kort livslängd. I några fall har genomgripande åtgärder vidtagits varvid hela eller delar av stommen byts ut. Konstruktionen förses då i vissa fall med luftspalt. Oavsett ekonomin är det lättare sagt än gjort att byta de fuktiga, mögliga och illaluktande materialen i klimatskärmen.
Rättsläget
Många tvister mellan husägare och byggföretag ligger hos tingsrätterna i väntan på behandling. Ett av de första för husägare positiva domsluten har kommit från Helsingborgs tingsrätt och gäller ett hus i Råå. I detta fall tilldömdes husägarna cirka 1, 7 miljoner kronor i skadestånd, varav cirka 300 000 kronor för utredningskostnader till jurist och tekniker. Husägarna erhöll cirka en miljon kronor för att bygga om sina enstegstätade fasader. De valde dock att uppföra en ny enstegstätad konstruktion med tjockputs och dränerande funktion.
I flera områden som i Skogaberg, Göteborgs kommun tycks ett fastighetsbolag, som husägarna köpt husen av, tagit på sig reparationskostnader på upp mot 700 000 kronor per hus för att återställa ytterväggarna till den ursprungliga enstegstätade konstruktionen, varvid förutsätts att ROT-avdraget utnyttjas. Husägarna är dock inte nöjda med detta utan kräver tillräckliga kvalitetshöjande åtgärder som luftspalt för att säkerställa husens långsiktiga funktion med mera. Husägarna får dock enligt uppgörelsen själva stå för kostnaderna för de kvalitetshöjande åtgärderna.
Exempel på ytterligare tvister, problemområden och lösningar
Ägarna till 34 hus i Svedala stämde ett husföretag och 23 av dem vann i Eksjö tingsrätt. Skadorna upptäcktes sedan garantitiden gått ut för entreprenaden. Domen har överklagats till Göta Hovrätt av husföretaget. Husägarna förlorade i hovrätten men vann i HD (högsta domstolen) i december 2015.
Tingsrätten uttalade sig om att det var vårdslöst att använda enstegstätade fasader. Elva av husägarna hade köpt husen i andra eller tredje hand och hade därmed inte ingått entreprenadavtal med husföretaget.
Ersättningen till varje husägare blev mellan 300 000 och 400 000 kronor för att riva väggarna, sanera skadorna och bygga upp en luftad fasad. Domen visar att det finns ett ansvar även efter mer än två år sedan garantitiden gått ut för entreprenaden.
I Lomma upptäckte man för flera år sedan fuktskador i tio kedjehus. Att bygga dränerade fasader med luftspalt skulle kosta 595 000 kronor per hus och av det skulle försäkringsbolaget stå för 240 000 kronor. Återuppförande av den enstegstätade konstruktionen skulle bara kosta husägarna försäkringssjälvrisken drygt 20 000 kronor. Efter förhandlingar kom man överens om att det kostar varje husägare 170 000 kronor plus självrisk att få tvåstegstätade och dränerade fasader. Under arbetenas gång har det visat sig att slutsumman för husägarna blir betydligt högre än de 190 000 kronor (inklusive självrisken) som man kommit överens om. En av husägarna uppgav totalkostnaden till mellan 250 000 och 300 000 kronor.
Slutord
Enstegstätade putsfasader på träregelstomme kan bli en av århundradets värsta byggskandaler.Trots alla skadeutredningar och tvister finns det fortfarande företag som bygger nya hus med den riskfyllda konstruktionen. Byggreglerna måste skärpas och enstegstätade konstruktioner snarast förbjudas. Det är märkligt att det inte finns något forum eller någon myndighet med ansvar för att stoppa en konstruktion när bevisen för att den är olämplig är uppenbara. Särskilt som byggnader är avsedda att fungera som sunda och energieffektiva bostäder under många år.
Klart är att det endast är den med luftspalt tvåstegstätade dränerade putsfasaden på träregelstomme som med tillräcklig säkerhet ger en lufttät och fuktsäker fasad med goda isoleringsegenskaper. Den enstegstätade putsfasaden på träregelstomme blottar förutom den bristande tekniska funktionen även brister av andra slag. Hanteringen av tvister missgynnar husägaren på ett sätt som motiverar en översyn av hur samspelet fungerar mellan husägare/byggare/kvalitetsansvarig/besiktningsman/försäkringsbolag. Nya material, konstruktioner och metoder måste utvärderas bättre och mer omsorgsfullt innan de införs i full skala och serieproduktion. Något system eller myndighet finns inte som med direkt genomslag kan stoppa konstruktioner som bevisligen inte fungerar. Här finns en märklig tröghet i byggbranschen. Om det gällt exempelvis barnmat hade produkten varit borta från hyllorna dagen efter. Så bra kanske inte byggbranschen kan bli, men avsevärt bättre än idag.