Använder byggnaden 290 kW eller mer för uppvärmning eller komfortkyla omfattas den av kravet på fastighetsautomation och fastighetsstyrning för större lokalbyggnader. Kravet gäller från den 1 januari 2025.
- Jag har förstått att detta inte är så väldigt känt ute i byggbranschen, trots att reglerna kom 2020. Kunskapen är splittrad, spretig och begränsad, säger Mikael Näslund, energiexpert och utredare på Boverket.
Med större lokalbyggnader menas byggnader som har en nominell effekt för kyla och/eller uppvärmning på 290 kW eller mer. Alla byggnader som inte är bostadshus, med en nominell effekt för uppvärmning som motsvarar detta värde omfattas – både nya och befintliga – även om ingen ändring eller ombyggnation görs.
- Kravet är retroaktivt, men gäller inte bostäder. Använder du 290 kW effekt eller mer så ska du ha ett styr- och reglersystem som uppfyller vissa kriterier och funktioner, fortsätter han.
Dessa kriterier och själva kravet hittas i Plan- och byggförordningen, 3 kap. 15 §, inte i Boverkets regelverk. Men på Boverkets webbsida finns information om kravet, med länkar för ytterligare vägledning.
Effektivare användning av energi
Kravet om styr- och reglersystem för vissa byggnader stammar från EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) och är en direkt överföring av kilowattgränsen där. Det har ingenting med kvadratmeteryta eller verksamhet att göra, bara effektgränsen.
- Typer av byggnader som har den här höga effektförbrukningen kan vara till exempel kontor, butiker, köpcentrum, idrottsanläggningar och så vidare. En del byggnader uppfyller givetvis kravet redan i dag, säger Mikael.
Målet med kravet är energieffektivisering. Effektiva styr- och reglersystem är ett av de enklaste och billigaste sätten att nå klimatmålen, enligt EU.
- Man menar att detta kostar mindre än andra åtgärder som till exempel tilläggsisolering, eftersom styr- och regler inte innebär stora ingrepp i byggnaden. Förhoppningen är att systemen blir mer anpassade till respektive fastighet och att energin därmed kan användas mer effektivt, säger han.
Styra efter behov
Definitionen av fastighetsautomation och fastighetsstyrning är ett system som är driftskompatibelt med anslutna installationssystem och anordningar i byggnaden. Alla produkter, all programvara och allt tekniskt underhåll som kan stödja en energieffektiv drift av byggnadens installationssystem omfattas.
Digitaliserade styr- och reglersystem hjälper till med analys av energiförbrukningen, att hålla uppsatta energimål och varnar om någonting inte fungerar som tänkt.
- Att styra efter det faktiska behovet kan minska energianvändningen. Man sparar energikostnader och minskar sin miljöpåverkan, samtidigt som man använder mindre resurser, säger han.
Det kommer att ställas ytterligare krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning de närmaste åren. Gränsen för nominell effekt kommer att sänkas och det ska gå att anpassa energianvändningen efter yttre signaler och inomhusluftkvalitet. Fler byggnader och nya bostäder ligger inom ramen för direktivet om energiprestanda som kan bli infört i nationell lag våren 2026 och träda i kraft något år senare.
- Det enklaste sättet att hålla sig uppdaterad är nog att följa vårt arbete på området, även om det just nu är oklart exakt var framtida regler hamnar i den svenska systematiken, säger Mikael.
Tillsynen för kravet på fastighetsautomation och fastighetsstyrning för större lokalbyggnader har kommunerna. Boverket har inte fått information om hur kommunerna tänker hantera sin tillsynsplikt.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Fakta
Alla byggnader som inte är bostadshus ska den 1 januari 2025 ha ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning om de har:
- ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmningssystem och ventilationssystem med en nominell effekt på över 290 kilowatt, eller
- ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditioneringssystem och ventilationssystem med en nominell effekt på över 290 kilowatt.
Källa: Boverket