År 1642 invigdes Drottning Kristinas sluss, som skulle underlätta passagen för sjötrafiken mellan Saltsjön och Mälaren. Stockholm hade då inte mer än cirka 16 000 invånare och själva slussen var byggd av timmer.
Nu, nästan 400 år och fyra slussar senare, håller Nya Slussen på att ta form. Platsen är densamma som då, men situationen en helt annan. I kommunen bor en miljon människor, i storstadsområdet 2,3 miljoner. Alternativa passager för sjöfarten finns, men platsen är desto viktigare som knutpunkt för dagens kollektivtrafik. En vanlig vardag passerar här omkring 140 000 människor med tunnelbana och bussar och 300 000 personer rör sig i området.
Stockholms stad är uppdragsgivare till detta gigantiska förnyelseprojekt med 25 delentreprenader involverade. Budgeten ligger på 12,1 miljarder och finansieras av staden, med undantag av bussterminalen som är en samfinansiering med Staten och Landstinget.
Säkra dricksvattnet
Enligt Eva Rosman, kommunikationsansvarig för Slussenprojektet på Stockholms stad, är det främst två anledningar till att Slussenområdet byggs om. Den första är översvämningsrisken, då Mälarens dricksvatten kan hotas. Den andra anledningen är att den tidigare utformningen från 1935, håller på att falla sönder. Den befintliga pålningen i grundkonstruktionen håller exempelvis inte längre. Dessutom ändras behov och förutsättningar i och med att Stockholm växer.
Från det att de första diskussionerna om en ny utformning av Slussen inleddes på 1980-talet till att de första spadtagen togs år 2016, har det varit en lång process med debatter, protester och förslag på alternativa utformningar.
- Projektet är komplext och det är viktigt att det får ta tid, anser Eva Rosman. Vissa delar av utformningen, exempelvis av bussterminalen och tunneln, har förbättrats tack vare påpekanden från olika intressegrupper.
Nya Slussen är ritad av den internationella arkitektfirman Foster + Partners som tillsammans med svenska Berg arkitektkontor vann arkitekttävlingen. Enligt Foster + Partners projektbeskrivning handlar arbetet om att skapa en balans mellan fordon, fotgängare och cyklister och förbättra det offentliga rummet. Platsen ska inte bara vara en trafikkorsning utan en attraktiv mötesplats.
Mer överskådligt
Eva Rosman på Stockholms stad tror att gemene man kommer uppleva området som mer spatiöst och inbjudande.
- Tidigare var det varit trångt och man visste inte var man hamnade 100 meter framåt, men nu kommer det bli mer överskådligt.
Hon tror Slussen kommer bli en plats där man gärna dröjer sig kvar. På Mälarterrassen vid Södermalms torg kommer man kunna sitta med utsikt över Gamla stan. Kajen längs vattnet vid Fotografiska blir ett vackert promenadstråk, eftersom trafiken leds in i tunneln.
En av de största utmaningarna har enligt Eva Rosman varit projektets komplexitet och behov av samordning mellan de olika momenten.
- Det handlar inte bara om hur man ska bygga utan också när. Det är många stora arbeten på liten yta. Dessutom måste området fungera som vanligt för trafiken, affärer och de boende, säger hon.
En viktig del av arbetet med Slussen är grundläggningen och projektet är en av de mest komplicerade och omfattande grundläggningsarbetena någonsin i Sverige.
Gary Axelsson, geoteknisk konsult på ELU, berättar att utmaningarna varit många och varierande.
- Markförhållandena med en rullstensås är inte lätta. Åsen är löst lagrad efter att ha påverkats av vatten under årtusenden.
Hela Slussenområdet täcks av 20 meter lösa fyllningsmassor. Här finns också rester från gamla sten- och träkonstruktioner, båtvrak, sjunktimmer och liknande i jordlagren.
Området präglas även av en förkastningszon (förskjutning av bergsmassa) som medför tvära berglutningar.
