2011 påbörjade Statens fastighetsverk (SFV) arbetet med att byta och restaurera stenen på Stockholms slotts fasader. Hela arbetet ska vara klart 2036. Just nu är det högvaktsflygeln som är aktuell.
Stockholms slott, ritat av Nicodemus Tessin d.y. och fullföljt av Carl Hårleman stod klart 1754 och har under åren genomgått flera renoveringar. Bakgrunden till den nuvarande restaureringen är att den gotländska sandsten, som täcker stora delar av slottet, vittrar sönder och riskerar att falla ner. Kulören kommer att bli en varmrosa ton som står sig fint mot stenen baserar man på estetiska, historiska och tekniska grunder. Valet av kulör har letts av slottsarkitekten Andreas Heymowski tillsammans med SFV och ett flertal specialister. Om vi tittar noga på Högvaktsflygeln kan vi här och där fortfarande se spår av den gula färg som funnits där en gång. Men nu är det varmrosa som gäller.
Inklädd Högvaktsflygel
Malin Myrin, projektledare vid Statens fastighetsverk, berättar att den etapp som nu pågår innefattar högvaktsflygeln. Högvaktsflygeln är där de soldater som vaktar Slottet normalt håller till. Nu är hela flygeln insvept i byggväv för att skydda bygget under arbetets gång och skydda besökande från damm och liknande. Den här etappen påbörjades i februari och ska hålla på till fram i december. - Vi får förstås inte jobba under själva vaktavlösningen eller under statsbesök så vissa tider går bort. Transporter till och från bygget sker tidigt på morgonen innan folk börjar strömma till. Själva flygeln är avspärrad och bakom planket är vi ifred. Det har fungerat bra, säger Malin Myrin.
Byter inte alla stenar Flygeln ska putsas om och skadade stenar ska bytas ut. - Det är vissa ställen som är mer utsatta än andra. Ovan takfoten och nära mark är ställen där vi oftare behöver byta sten. Över hela flygeln byter vi i snitt runt trettio procent av stenen. Vi lägger ny puts ovanpå den gamla putsen utan att ta bort den gamla. Den gamla putsen är mycket hård och går inte att knacka ned så det var den enda möjligheten. Putsen för det nya ytskiktet är baserad på hydrauliskt kalkbruk. Den ursprungliga gotländska sandstenen som skadats byts ut mot ny sten från ett stenbrott i Schweiz. Den stenen har liknande egenskaper, men är något hållbarare. Stenen är ljusgrå när den är nyhuggen och åldras sedan mot en gul ton efter hand, menar Malin.
På plats och i Danmark Bearbetningen av stenen är ett tidsödande arbete. För att underlätta har stensågningsutrustning skaffats och finns på plats på bygget. M3-Bygg är svensk generalentreprenör och det är också inkopplad en dansk stenleverantör, Stenhuggeriet Norden ApS, med tre verkstäder i Köpenhamn. Slottsarkitekten har varit särskilt inkopplad i de tidiga skedena då det har varit långa utredningar för att bestämma vad som ska ske när. - Vi har valt en viss grovlek på putsen, för att den ska skilja sig ifrån stenen, med största korn på fyra millimeter. Det är en genomfärgad puts. På sina ställen har vi också puts som är finare för att den på håll ska se ut som om den är sten.
Inget bygglov och svåra reliefer Att ändra i Slottets fasader är inte bygglovspliktigt eftersom byggnaden ligger utanför detaljplanelagt område, berättar Malin. Stockholms slott är ett statligt byggnadsminne och tillsynsmyndighet är Riksantikvarieämbetet. SFV har ett gott samarbete med Riksantikvarieämbetet när det gäller Slottet så det finns ingen risk att man gör något tokigt. Men det finns detaljer som varit extra utmanande. - På Högvaktsflygeln finns relieftavlor högst upp som har blivit dåliga. Det är väldigt tidskrävande även för en skicklig stenhuggare att hugga nya. Tavlorna har ”segermotiv” med lansar och pilar på ganska traditionellt vis. Varje tavla är unik då de har huggits av olika stenhuggare. För att hugga nya reliefer har vi anlitat flera oerhört skickliga stenhuggare. Varje relief tar runt tre månader att hugga, avslutar Malin Myrin. Det ska bli spännande att se när byggtäcket faller och Högvaktsflygeln står där omklädd.
